Del 2

<

Jag hejdar hans kyssar, trycker honom ifrån mig.
”Vi måste prata”, säger jag med allvar i blicken.
”Prata på du”, säger han nonchalant och sätter sig ner.

Åh, vad den där attityden gör mig galen! Varför fortsätter han med det där spelet trots att vi är ensamma?

”Vad vill du egentligen med mig?” ”Är det här bara ett spel dig?”
”Nej Diana, konstigt nog så är det inte det. Jag tycker du är bra, även om vi kanske inte kommer överrens i allt.”
”Varför leker du med mig då? Bestäm dig för vad du vill. ”
”Men både du och jag vet att det här vi har inte skulle göra underverk för våra respektive uppdrag inom kommunen. Inte för att tala om vad pressen spekulerade i bara för ett par veckor sen. Hur gick diskussionerna då? Hur såg folk på oss? Man kan inte bedriva saker seriöst.”
”Men betyder det verkligen så mycket för dig?”
”Ja, det gör det faktiskt. Det kan verka konstigt, men det gör det. Det går inte försöka göra saker när man blir sedd offentligt som en kåtbock. Folk misstror en.”
”Hur ska vi göra? Vill du fortsätta?”
”Varför tror du jag gick in hit?”
”Jag vet inte... för att du ville?
”För att jag inte kan få nog av dig. Jag ville vänta efter förra gången, var osäker på vad som egentligen hände, och varför det hände. Tänkte att det kanske bara var en sak som hände. Men det var det ju inte...”
Han reser sig upp, tar tag i mina händer och kysser dem i handflatan. Sedan lägger han sin hand på min kind och smeker den. Och för första gången ler han, mot mig, och ser mig i ögonen. Borta är det nonchalanta uttrycket.
Jag vet inte vad jag ska säga till honom. Så här ärlig har han aldrig varit mot mig förut. Jag lägger min hand på hans, och ler blygt. Vi möts i en kyss, som får mitt huvud att snurra.

”Men Diana, vi kan väl komma överrens om en sak”, säger han efter kyssen.
”Jo, det kan vi göra. Men vad?”
”Att vi håller detta hemligt mellan oss två. Så länge. Så får vi se vad som händer. Är det okej med dig?”
”Jag antar det”.

Vi skiljs åt en timma senare. Jag känner mig sönderkysst av Werners läppar. Är glad. På stan träffar jag vänner som undrar vad som hänt mig. De känner inte igen mig påstår de. Jag ser glad ut, och jag lyser.
Veckorna går, och jag börjar undra om det som hänt med Werner bara var en dröm. Varför håller han mig på halster?
En kväll ringer han. Först så undrar jag vem det är, för jag känner inte igen rösten i telefonen.

”Kan vi träffas?”
”Ämen, hörru, du får inte göra så här”.
”Hur menar du?”
”Du får inte ge mig en massa löften och sen försvinna och komma tillbaka när det passar dig. Jag gillar inte sånt. Antingen så gör vi det här, eller inte.”
”Men du vet varför, vi inte kan...
”Jag är fullt medveten om det, det är inte det jag begär, utan att det kanske inte ska dröja tre veckor mellan varje möte. Det känns... inte bra.”
”Jag är en upptagen människa, det går inte att göra så mycket åt det”.
”Inte så pass upptagen att du kan upplåta en timma åt mig då och då”.
”Nej, det har du rätt i. Förlåt, jag ska försöka tänka på det i fortsättningen. Kan vi träffas i morgon? Vi kan äta lunch ihop..?”
”Ska vi gå ut på ett offentligt ställe tillsammans och äta lunch..? Var det inte du som nyss ville hålla det här hemligt?”
”Ja, det kanske var lite dumt..men det är den enda tiden jag har ledigt imorgon.”
”Vad sägs om att du möter mig i skogen bakom stadshuset så tar jag med mig lunch?”
”Varför inte. Det låter som en bra idé. Lite mindre offentligt också”.
”Vi ses imorgon vid 12.00 då.”

Så lägger vi på. Jag ställer mig med en gång och lagar i ordning lunchen tills imorgon. Det blir mackor med sallad, köttbullar och tomater. Jag gör iordning en ordentlig kaffetermos, för Werner är känd för sitt kaffedrickande på stadshuset.

Vi möts vid ingången till parken. Det är en varm vårdag, jag har en top i ett tunt tyg, och en kjol på mig. Det blåser lite, och svalkar mina ben skönt. Werner är klädd i beiga chinos, och en jeansskjorta. Han är brunbränd, men inte till överdrift. Till min överraskning tar han tag i min hand, svänger lite lätt med den. Han verkar på gott humör, mer än vanligt. Vi väljer ett undanskymt ställe, där ingen kan se oss, och vi kan se alla som eventuellt skulle gå förbi. Jag sprider ut filten på gräset, han plockar fram maten. Vi äter i tystnad och bara njuter av varandras sällskap.

Del 1

Vandrar genom staden. Det är en kylig morgon, frosten på träden glimmar i solen. Kall luft sipprar igenom kappan. Jag drar den tätare runt halsen för att inte frysa. I mitt huvud pågår tankar om morgonens möte. Varför hade Werner valt att vilja träffa mig på egen hand? Vad ville han mig?

Werner ringde mig igår kväll. Sagt att han ville träffa mig på tu man hand för att diskutera de rykten som uppstått i lokaltidningen. Han tyckte att vi behövde en gemensam strategi för att ta itu med det. Vad hade jag för val? Inte mycket visade sig efter det korta samtalet. Werner var ingen man kunde säga nej till. Så här var jag nu. Ån utanför stadshuset rör sig sakta i den kalla vinden. Jag går upp för stentrappan, öppnar dörren med kodlåset. Ingen är här än, det är tyst och stilla. Den stora salen känns ödslig, och mörk. Jag rör mig snabbt genom rummet, går upp för ännu en trappa och bort mot hörnet, till Werners arbetsrum.

Han har inte kommit än. Jag är först här. Tar av mig kappan, och sätter mig på stolen som finns utanför hans arbetsrum. Tankarna vandrar. På långt håll ser jag att han är på väg mot mig. Han är stilig. Viril trots sin ålder. Gråa stänk i det lockiga håret, vältränad mage. Han har kalla, bestämda blåa ögon. Är klädd i jeans och vit skjorta med väst och kavaj. Ingen slips, jag tror jag bara sett honom i slips vid väldigt formella tillfällen. Han ser nollställd ut. Kanske lite nervös, när jag tittar efter mer. Vi hälsar på varandra i hand, och jag gör misstaget av att torka av min hand på kjolen innan. Blir alltid så svettig i hans närhet. Han tittar lite avmätt på mig, men jag låtsas som ingenting.

”Ja, du kanske förstår varför jag kallat hit dig?”
”Nej”, svarar jag uppriktigt. ”Jag läser inte tidningarna. Och även om jag gjorde det, varför skulle jag bry mig? Det skadar inte mig personligen. Tycker att ryktena som tidningen skriver är roande. Jag vet själv vad som är sant och vad som inte är sant, eller hur? ”
”Ja, fast riktigt så enkelt är det inte Diana. Jag har ett offentligt namn som jag inte vill dra i smutsen. Förr eller senare måste jag kommentera ryktena, för att inte väcka löje bland medborgarna. Ju längre det får pågå desto mer kommer tidningen hitta på. Vi vet båda vad journalister kan göra när de inte har alla fakta i handen, eller hur?”

Ryktet som har gjort sig gällande i lokalpressen de senaste dagarna är att Werner och jag på något sätt skulle ha ett hemligt förhållande. Jag håller tidningen i handen och läser igenom artikeln där det står om oss. Jag känner journalisten i fråga, han brukar hitta på bra stories när han har tröttnat på att skriva om katter som räddats ur träd.

”Ja, okej då, vi får väl hitta på något om du tycker det känns så jobbigt”, svarar jag. ”Fast jag förstår fortfarande inte varför du var tvungen att dra hit mig så tidigt. Vi hade likväl kunnat träffas någonstans ute och pratat om det här, inte så här i hemlighet”.
”Jag tänkte på oss båda, ingen utav oss vill väl att våra medarbetare ska överskuggas av de här... ryktena, eller få reda på att du och jag träffas. Vi är trots allt svurna fiender i det offentliga.”

Vi pratar igenom uttalandet som vi var och en ska skicka till tidningen. Under samtalet märker jag att han tittar på mig på ett annat sätt än förut. Värderande. Granskande. Som om han ser något annat hos mig han inte sett förut. Jag har redan förut lagt märke till att han är oerhört sexig för sin ålder, trots de grå tinningarna, trots den något gubbiga attityden som han lägger till sig i offentliga sammanhang. Vi har egentligen inte så mycket gemensamt, förutom att vi inte tycker om varandra särskilt mycket. Han avskyr mig för att jag är ung och kvinna, jag avskyr honom för att han är gammal och gubbe i sina åsikter. Men den senaste halvtimman vi umgåtts har han varit riktigt trevlig. Dock bestämd.

Innan jag ska gå, tar vi i hand och ser på varandra i ögonen. Vi blir stående sådär. Det känns fånigt, men varken han eller jag verkar vilja släppa varandras händer. Plötsligt, innan jag vet ordet av, innan jag hinner reagera så blir jag upptryckt mot väggen, och våldsamt kysst. Med ena handen låser Werner dörren, den andra letar sig in under kjolen och hittar precis den punkten som får mig att kvida. Jag tar av honom västen, knäpper upp skjortan under de våldsamma kyssarna. Tungan är sträv och luktar kaffe. Werners kyssar är inte perfekta, lite slafsiga, men tungan, den vet vad den ska göra. Hans kropp som luktar gott av aftershave, är så skön emot min, hård och muskulös. Den gör mig yr. Kan inte koncentrera mig, vill bara ha mer. Han öppnar min skjorta med ett ryck, häktar av mig bh:n med snabba rörelser. Brösten känns plötsligt så tunga, och känsliga i hans händer. Bröstvårtorna knoppar sig när han smeker dem med tummarna samtidigt som han kysser mig. Jag smeker med handen på hans skrev. Det känns hårt. Det bultar, vill ut från det trånga i boxershortsen.

”Jag vill”, viskar jag. ”Nu, gör det nu.”

Med lätta rörelser, drar jag av honom skärpet och byxorna. Boxershortsen åker med i farten. Snabbt tar jag av mig trosorna, låter dem ligga på golvet. Han tar tag i mina ben, och lyfter upp mig. Tränger in i mig mot väggen. Jag drar efter andan när han fylls i mig. Det gör lite ont, han är så stor. Jag andas stövis, svettas. Det virvlar. Det blir svart framför ögonen, det pumpar i huvudet. Det dröjer inte länge innan vi båda får orgasm, stönande. Jag biter honom i ena örat, får smak av järn i munnen. Vi sjunker ner på golvet, båda helt slut. Det tar en stund innan vi båda hämtat andan. Han torkar snabbt av sin lem med lite snytpapper han hittar. Jag kan inte låta bli, jag ler.

Werner drar på mig trosorna, sätter på mig bh:n och knäpper min skjorta, men säger ingenting. Jag försöker söka ögonkontakt med honom, vill åtminstone få ett leende. Känner mig lite osäker på vad som kommer hända nu. Jag sätter mig ner på stolen, väntar på att han ska rätta till sina kläder igen. Känner mig fortfarande en smula yr efter orgasmen, något jag antar att jag delar med honom. När han fått på sig kläderna är det fortfarande tyst mellan oss.

Han sätter sig på stolen, betraktar mig. Jag gissar att han inte vet vad han ska säga, och väntar på mig istället. Jag börjar stamma fram att jag ska gå, och reser mig upp. Han tar tag i min arm och säger att jag ska vänta. Bara att han rör vid mig gör att luften känns elektrisk. Han vänder sig mot datorn och skriver ut pressmeddelandet jag ska ta med mig till pressen. Jag stoppar ner det i min väska och tar på mig kappan. Han ställer sig upp och går fram till mig, drar mig intill sig och kysser mig en lång stund. Vi säger ingenting till varandra, det enda som hörs är ljudet från kyssarna och klockan som tickar i hörnet. Efter en stund låter han mig gå.

Förvirrad går jag ut från stadshuset och går till tidningen med pressmeddelandet. Hela dagen känns som en dimma. Tankarna går hela tiden tillbaka till det som hände på morgonen. Jag har inte hört av honom något mer under dagen, bara ett officiellt mejl där det står att jag är inbjuden på ett möte.

Pressmeddelandet hamnar på tidningens första sida. Pressen spekulerar i vad som kan ha hänt, men det tystas ner ganska fort efter dementeringen. Jag har fortfarande inte hört något av Werner, han håller tyst. Efter att ryktet har försvunnit har vi ingen egentlig koppling till varandra längre, förutom de gånger vi träffas i offentliga sammanhang tillsammans.

Ett par veckor senare är jag inbjuden på ett möte tillsammans med Werner och några andra. Vi ska diskutera framtidsfrågor. Jag är förberedd upp till tårna, har läst på om de föreläsare som ska komma, och skrivit ner ett par frågor. Återigen går jag uppför trappan utanför stadshuset och låser upp med kodlåset. Jag går till mitt arbetsrum, klär av mig ytterkläderna och sätter mig på stolen. Läser igenom papprena jag har med mig och antecknar i marginalen. Det knackar på dörren. Kom in, ropar jag och in stiger Werner.
I mitt huvud går jag tillbaka till tiden för ett par veckor sen, minns orgasmen, och kyssen. Jag blir röd om kinderna, lägger händerna på dem för att dölja rodnaden.
Han tittar på mig lite förvirrat först, men stramar upp sig och säger åt mig att komma med eftersom mötet börjar. Jag följer med honom, som en skugga och går in i möteslokalen. Det är en typisk offentlig möteslokal med sköna stolar och ett stort fyrkantigt bord. Dock känns det litet och trångt, och ganska varmt. Vi hälsar på föreläsarna och de andra som är inbjudna till mötet. Jag får sitta bredvid Werner av någon outgrundlig anledning. Under mötets gång ställer jag många frågor, och debatterar vilt med Werner . Vi är totalt oense, och grälar på varandra. Under grälet känner jag hans hand på mitt lår. Jag försöker ignorera det. Tack o lov är det någon som har fått nog på vårat gräl och avbryter oss. Jag harklar till lite lätt, försöker flytta undan benet, men handen ligger fast på låret. Den rör sig uppåt, mot vissa varma punkter. Jag kan inte riktigt koncentrera mig på mötet längre, all fokus flyttas till handen som ligger varm och skön på låret. Pekfingret flörtar lätt på utsidan av mina trosor, vid klitoris. Jag tittar på Werner, men han är i full gång att diskutera något med föreläsarna. Som tur är, blir det kaffepaus. Jag springer till toaletten, varm av upphetsning och fingrar mig själv till en snabb orgasm. Blir alldeles kladdig, måste tvätta av mig med kallt vatten. Går tillbaka till mötet, och provocerar tillbaka, gör samma sak om Werner som han gjorde mot mig. Han protesterar inte. Drar sig inte undan. Försöker inte ta bort handen, utan andas bara lite djupare när jag känner att han kommer. Ingen på mötet har märkt något, förutom att vi varit lite mer arga på varandra än vad vi brukar vara.

Efteråt stannar jag kvar och pratar med föreläsarna, under förevisning att jag kanske får en pratstund med Werner efteråt. Föreläsarna går, och jag börjar gå mot mitt arbetsrum. När jag ska låsa upp dörren, petar någon mig på ryggen. När jag vänder mig står Werner där. Han ser sig ängsligt omkring, men det finns ingen där. Alla har gått för dagen. Snabbt går vi in i mitt rum och låser dörren. Han trycker upp mig mot väggen och kysser mig. Länge.

What classic movie/leader are you ?

What Classic Movie Are You?
personality tests by similarminds.com

What Famous Leader Are You?
personality tests by similarminds.com

Jaja. Hitler och Indiana Jones. Då stämmer väl den första bäst...

Within temptation - Angels och Stand My Ground

Sparkling angel I believe
You were my savior in my time of need.
Blinded by faith I couldn't hear
All the whispers, the warnings so clear.
I see the angels,
I'll lead them to your door.
There's no escape now,
No mercy no more.
No remorse cause I still remember
The smile when you tore me apart.

You took my heart,
Deceived me right from the start.
You showed me dreams,
I wished they'd turn into real.
You broke a promise and made me realize.
It was all just a lie.

Sparkling angel, I couldn't see
Your dark intentions, your feelings for me.
Fallen angel, tell me why?
What is the reason, the thorn in your eye?
I see the angels,
I'll lead them to your door
There's no escape now
No mercy no more
No remorse cause I still remember
The smile when you tore me apart

You took my heart,
Deceived me right from the start.
You showed me dreams,
I wished they turn into real.
You broke a promise and made me realize.
It was all just a lie.
Could have been forever.
Now we have reached the end.

This world may have failed you,
It doesn't give you a reason why.
You could have chosen a different path in life.

The smile when you tore me apart.
You took my heart,
Deceived me right from the start.
You showed me dreams,
I wished they turn into real.
You broke the promise and made me realize.
It was all just a lie.
Could have been forever.
Now we have reached the end.

I can see
when you stay low nothing happens
does it feel right ?

Late at night
things I thought I put behind me
haunt my mind

I just know there's no escape
now once it sets its eyes on you
but I won't run, have to stare it in the eye

Stand my ground, I won't give in
no more denying, I got to face it
won't close my eyes and hide the truth inside
if I don't make it, someone else will
stand my ground

It's all around
getting stronger, coming closer
into my world

I can feel
that it's time for me to face it
can I take it?

Though this might just be the ending
of the life I held so dear
but I won't run, there's no turning back from here

Stand my ground (repeat chorus)

All I know for sure is I'm trying
I will always stand my ground

Stand my ground, I won't give in (I won't give in)
I won't give up (I won't give up)
no more denying, I got to face it
won't close my eyes and hide the truth inside
if I dont make it, someone else will

Stand my ground, I won't give in
no more denying, I got to face it
won't close my eyes and hide the truth inside
if I don't make it, someone else will
stand my ground

Två låtar som betyder mycket för mig just nu. Tack vare dem överlevde jag vintern...

Ny musik

Ny musik på :

http://www.myspace.com/cosmicmusic

Varför har Lisa Loeb så rätt ?

I kept talking to myself
I had to get the words out of my head
So I did
You barely said a thing
You kind of heard me out and then you said

You said:
"You're crazy, why do you keep doing this?
Everything is fine."
Then I think, I'm crazy
I do this all the time
Until I start to think that nothing's even wrong

Maybe I am
Hiding in my own confusion
Maybe we're just
A picture in my head
Maybe what if it could be
The way I wish it really was
Maybe I don't wanna see it
The way it really is

Sometimes your intentions
Are totally impossible to read
What does that mean?
Sometimes even I
Have no idea what I need
I wish I did.

I'm crazy
Why do I keep doing this?
Everything is fine.
Then you think I'm crazy
I do this all the time
Until I start to think
That something's really wrong


Looking out my window
At the big blue sky
Lazy sun shining and so I run outside
To look for you
I look for you
And then it starts to rain

Maybe I am
Is that the way it really is?
Maybe we're just
A picture in my head
Maybe what if it could be
The way I wish it really was
Maybe I don't want to see it
The way it really is

Jag sa ju som det var, att jag ville prata. Att jag ville ha svar. Men allt du gjorde var att ignorera mig. Titta åt andra hållet. Sätta händerna för öronen. Jag ville bara prata! Städa bort spindelnätet i mitt hjärta. Ha någon odelade uppmärksamhet en kort stund. Att inte behöva bekymra mig om något en kort stund. Bara du och jag, på en filt. En varm vårdag. Bara prata. Om allt. Mellan himmel och jord. Känna mig behövd. Önskad. Känna att du verkligen vill vara där. Bara slappna av och inte behöva känna paniken i bröstet över att stunden snart ska vara slut. Att få se något annat i dina ögon än en längtan bort.

Jag kan inte spela svårfångad i din närhet. Minsta lilla blick du ger mig och jag är fast. Fast i ditt nät. Ju mer jag försöker ta mig ur det desto hårdare fastnar jag. Kan inte. Jag ger upp med en gång. Mina händer är fastbundna, bundna av det jag känner för dig. Den enda som kan skära upp repen är du. Men du tycks njuta av att se mig fastbunden. Som en katt och råtta lek dansar vi. Jag tar ett steg framåt, du ett steg bakåt. Jag följer med i dansen. Vi virvlar runt på golvet, runt, runt. Aldrig framåt, bara runt. Din svarta cape sveper över mitt ansikte och gör mig blind. Det enda jag ser när jag sluter mina ögon är hur dina händer vrider sig över i ett hårt grepp över min hals. Med bara ett ryck kan du få mig att sluta andas och sjunka ner på golvet. Som en förbannelse kan vi inte sluta dansa med varandra. För om vi gör det är allt över. Ibland önskar jag att du kunde göra slut på mitt lidande. Men ur lidandet föds stor konst och vad vore den stora konsten utan lidande?

Jag är verkligen galen. Galen i mitt lidande. Sent på nätterna när jag inte kan sova ansätter alla tankar mig om hur saker kunde varit. Men det är försent att ångra något nu. Tärningen är redan kastad.

PLaylist

Pröva själv på http://www.imeem.com

Evigheter

Gud, jag har inte skrivit här på evigheter. Har inte haft TID!! :)

Ska skriva något ikväll, om jag får tid. Det har inte hänt något i mitt liv på sistone. Skolan varit i vägen som sagt...

Frågesport

Jag funderade länge på vad jag skulle skriva. Vred, och vände på orden och försökte få fram vad jag ville säga, visste inte hur du skulle ta det jag skrev. Här är det i alla fall. Du undrar varför jag valt det här sättet. Eftersom jag inte kan kommunicera med dig på ett vettigt sätt när jag är i samma rum som dig, väljer jag att ge dig det här brevet. Du är säkert fullt medveten om att jag sitter och våndas inuti just nu och undrar vad du tänker. Att jag, med minsta lilla ord kan bryta ihop och börja storgråta.
Vad är det jag vill säga egentligen? Det fungerar inte att ha dig som handledare. Du ger mig inte det jag vill ha. Jag känner att jag inte får tillräckligt mycket med hjälp. Du svarar inte på min mejl. Du är inte förberedd när vi har bestämt tid. När du väl svarar på mejlen innehåller de tre meningar med orden bra, dåligt eller vad betyder det där?
Jag känner att du inte säger sanningen till mig, du säger att du ska göra det och det. Men det händer aldrig. Jag får aldrig något svar. Ett samarbete går ut på ett givande och ett tagande. Men jag känner mest att jag ger men inte får något tillbaka.
Anledningen till att jag går till dig först är för att jag vill ge dig en chans. Jag vill reda ut det här, jag vill att det ska fungera. Men då måste du skärpa dig. Jag vill inte dra ut på den här processen mer än vad jag redan gjort. Jag vill bli färdig och sluta dansa den här dansen vi håller på med. Det här är svårt för mig att skriva. Men det måste göras. På något vis måste jag få dig att förstå. Och svara till mig ansikte mot ansikte.

Sovit alldeles för lite.

jag har sovit två timmar i natt. jag har sminkat mig fin. jag har hittat rätt kläder för en gångs skull. jag har övat på gitarren. jag har skrivit ett brev. jag har längtat efter den här dagen. jag har ätit alldeles för lite. för vad, egentligen?

suckar. ska kanske ta det från början.

Hade som sagt sovit alldeles för lite. Som vanligt. Kan inte sova längre av ngn anledning. Så just nu .... är jag yr och extremt flummig och speedad med för den delen....

åkte in till skolan. lektion. tiden tickade framåt. blev mer och mer nervös ju längre tiden gick. kunde knappt andas, än existera och fokusera mig. längtade bara hela tiden.

yes, I got the case of BAAAAAD love. ville egentligen inte träffa honom, ville långt bort och bara försvinna. för nu skulle ju sanningen fram. anyhoo. gick på toa för säkert femtielfte gången. så nervös. tog en halstablett för att jag skulle lukta gott i munnen - in case of any kisses.....

och gick jag in till IRKs del av keyhuset. jag ville spy, bort långt därifrån. tog en djup suck innan jag slutligen knackade på dörren. nisse ropade ”kom in”, och jag öppnade dörren. jag tog ett steg in, och kände hans doft överallt. intoxicating. men jag måste fokusera mig. så jag frågade om vi kunde ta en promenad istället. han svarade visst, det kan vi göra, men inte så länge ,jag måste vara tillbaks innan ett.

said and done. åhh vad jag avskyr den här delen! han var så distanserad hela tiden. stängd. svarade givetvis på frågorna, men duckade de mer personliga frågorna som en politiker. när en elev gick förbi honom och sa hej blev han perplex. hur skulle han hantera den här situationen? men jag la märke till hans lättnad när hon bara gick förbi honom.

det var så svårt att titta på hans ansikte, se in i det där älskade ansiktet som jag tycker så mycket om, och se att det inte fanns något. inte en enda tillstymmelse till känsla. jag höll på att börja gråta flera gånger. inte fick jag fram något av det jag skulle säga. han är skicklig på att manövrera bort sånt. eller så var jag så uppe i stunden att jag totalt glömde bort allt. som vanligt. men han fick mig att känna som om jag var den enda han ville prata med just då.

men... allt jag skulle sagt. bara bortglömt. finns inte mer.

Underbar text.

Nordman - Sorg Min Lskarinna Lyrics

What was it good for?

Döda en mördare? Vad ger det?

Top 5 2006

1. My love - Justin Timberlake
2. Don't look back - Télépopmusik
3. Erotica/You thrill me - Madonna
4. New Casablanca - Shivaree
5. Jesus - Betty

Polisen beställde fel - fick toapapper i 20 år

Polisen i Hagfors gjorde ett gigantiskt felköp.
Först nu - 20 år senare, har toarullarna tagit slut.
I 20 år har polisen i Hagfors använt toapapper från en jättebeställning som gjordes av misstag. På torsdagen togs den sista rullen i bruk.

En dag i mars 1986 kom en långtradare med förbrukningsartiklar till polishuset i Hagfors. Någon hade skrivit fel i en beställning. I stället för paket hade man köpt hem pallar av pappershanddukar, toapapper och hushållspapper, skriver Nya Wermlands-Tidningen.

Polismästaren försökte stoppa avlastningen, men misslyckades. Efter fyra timmars bärande och stuvande hade delar av polisstationen, främst garaget, förvandlats till en lagerlokal.

Sedan återstod bara pappersarbete, i form av förbrukning. För att knapra på lagret brukade polisbilar som skulle till andra stationer i norra Värmland ta med sig några rullar från Hagfors.

På torsdagen var det dags att öppna det sista paketet enkelt oblekt hushållspapper.

Ekonomiskt har rullarna varit en bra affär för polisen i Värmland. 1986 var det Rikspolisstyrelsen som betalade.

Pappersleveransen kostade då 60.000 kronor.
TT

*Fniss*

Live to tell - Stark och underbar

Är den inte underbar? Ledsam kanske, men underbar.

Flammans intervju med Göran Persson

http://www.flamman.se/inrikes.php?id=3896

*rolig*

Bloggen

... Bloggen är nerlagd för tillfället. Kommer tillbaks när jag har mer inspiration och tid.

Britney Spears ska SKILJA SIG!!!!!!!

Kan det bli bättre!!!

TMZ obtained the legal papers, filed today in Los Angeles County Superior Court, citing "irreconcilable differences." In her petition, Spears asks for both legal and physical custody of the couple's two children, one-year old Sean Preston and two-month old Jayden James, with Federline getting reasonable visitation rights.

As for money, sources tell TMZ the couple, who married in Oct. 2004, has an iron-clad prenup. Not surprisingly, Spears is waiving her right to spousal support. She's also asking the judge to make each party pay their own attorney's fees.

Spears gives the date of separation as yesterday, the same day she flaunted her incredible revamped physique during a surprise appearance on David Letterman's show. Sources tell TMZ there was no single reason for Britney pulling the plug, rather, it was "a string of events."

Spears has hired powerhouse celebrity divorce lawyer Laura Wasser, who has repped a number of celebs, including Angelina Jolie, Nick Lachey and Kiefer Sutherland. We're told Reese Witherspoon and Ryan Phillippe asked Wasser to rep both of them in their split, but Wasser declined for personal reasons.

Significantly, Britney lists the date of her marriage as October 6, 2004. There was an uproar around the time of the wedding because the highly publicized "secret" ceremony was held on Sept. 18th, leading many to question the validity of the ceremony. Now the divorce documents indicate that the lavish ceremony was not the official wedding.

Här finns de officiella dokumenten:
http://cdn.digitalcity.com/tmz_documents/110706_spears_petition_1.pdf

It's your birthday!

Det är trevligt, än så länge har... 4 pers kommit ihåg att jag fyller år idag. Hmm. Ska man bli glad eller ledsen?

den här vore kul att få i födelsedagspresent. en väldigt fin mp3spelare...

The Police gör det igen.

Henrik Schyffert skojar till det...

*fniss*

Public Service i 50 år.

Aftonbladet har en väldigt bra artikel idag om Public Service. Läs den! Länken får ni senare...

vad säger mitt födelsedatum om mig?

Your Birthdate: October 30

You have the type of personality that people either love or hate. You're opinionated, dramatic, intense, and very outspoken. And some people can't get enough of you - they're totally addicted. Others, well, they wish you were a little more reserved. Your strength: Your flair Your weakness: If you think it, you say it Your power color: Scarlet red Your power symbol: Inverted triangle Your power month: March

What Does Your Birth Date Mean?

säng säng säng

sova sova säng säng säng låter som en bra idé just nu.... men alas, nej tyvärr.

ZZZZZZZzzzZZZZZZZZZzzzzz

Fredagen den trettonde humör

I morgon är det alltså dags för en helg i feministisk anda. Då passar det ju bra att jag träffar DevilByTheDeed innan...

Skämt å sido, jag ser fram emot det. Ska bli skoj att få träffa honom. Vi har ju ”känt” varandra i snart två år nu och aldrig träffats. Någon gång måste det ju hända! :)

Tyvärr blir det inget Debaser / Pet Sounds Bar som jag hade velat gå på. Jaja, det får bli en annan helg, helgerna tar ju inte slut. Jag har bara en känsla av att det hade varit roligare än att behöva sitta på ett ”samkväm” med en massa kvinnor i 40 års åldern. Man kan väl inte få allt antar jag.

Det är så typiskt bara, idag är det den 13e och jag är INTE på gott humör. En massa skit som jag måste ta itu med här hemma som gör att jag bara vill gå och gömma mig under täcket tills de försvinner. I slutändan brukar det alltid lösa sig. Det hade bara varit skönt att för en gångs skull kunna åka iväg och inte bekymra sig om vad som händer hemma. Förbannelsen med att vara förälder antar jag, att man alltid oroar sig över vad som kan hända. Sen vill jag ju bli klar med den förbannade uppsatsen som sniglar sig fram och hugger mig i nacken hela tiden. Jag vill ju få pengar! Jag vill ju slippa oroa mig för ekonomin. Jag vill kunna köpa vinterkläder, jag vill kunna köpa mig nya skor och jag vill framför allt kunna betala räkningarna och inte hamna på efterkälken med dem (good luck med det .. )

Jag är bara så jävla trött på det här jävla tjafset med pengar som samhället går runt på. Pengar pengar pengar. Om det ändå inte betydde så mycket och annat mer.

Ja, jag kan väl skylla mitt dåliga humör på PMS. Men det vore en klyscha. Sanningen är att jag vill gå och lägga mig och sova och vakna upp till ett samhälle där man inte behöver bekymra sig om pengar hela jävla tiden.

Om jag ändå hade en rik farsa eller morsa som kunde betala mina räkningar fram tills jul så jag slapp och oroa mig hela tiden. Det tär så mycket på mitt goda humör. Det får mig att bara vilja lägga mig ner och ge upp, bara varsågod, sparka på mig, jag ligger redan ner, det kan inte bli värre.

Om jag åtminstone hade någon som faktiskt brydde sig och frågade: nej men , sådär kan du väl inte tänka, ge inte upp nu, jag hjälper dig och kämpar för dig! Men det har jag inte. Alla är för upptagna med sitt eget liv och sina egna bekymmer. Istället får jag : sluta fåna dig nu, ta dig i kragen och ryck upp dig! Att gå och vara ständigt pank tär på mitt humör och jag oroar mig och kan inte koncentrera mig för att jag ständigt går i andra tankar... Om jag ändå hade någon som kramade om mig och sa; det löser sig , du och jag fixar det här ihop, vi är ett team. Men nej.

Kalla ord gör mig inte varm. De gör bara att jag fryser istället och knyter mig till ett hårt garnystan som ingen kan rulla upp. Jag vill ha någon som stöttar mig, någon som klappar mig på ryggen istället för att slå mig.

dagens album

Let's get it on - Marvin Gaye

Kommentar Om Idol

Vad är Idol? Går det att äta?

- On a more serious note -

Idol är teve för människor utan musiksmak. Jag har inte riktigt förstått tjusningen med att titta på det. Tror verkligen de här människorna som är med i den här "dokusåpa/underhållnings/musikprogramsvarianten" att de verkligen kommer få en lång karriär framför sig? De har ju ingen som helst personlighet eller röst att snacka om.

De här människorna har halkat in på ett bananskal genom Idol. Om Idol inte hade funnits, hade de verkligen fått lika mycket uppmärksamhet då?

Det finns musiker som jobbar hårt för att bli erkända och få skivkontrakt, när de väl får ett kontrakt är det för att de har något att komma med, inte för att de "ser bra ut i teve".

Idol fenomenet är något som snart (hoppas jag) kommer att dö ut, och ersättas av något annat som faktiskt erkänner folks originalitet och som inte bara ser utseende=talang.

Jag skulle önska att skivbolagen kunde ta mera chanser och släppa skivor med lite happy crazy folk, som vågar ta ut svängarna istället för att bara spela på säkra kort och släppa skivor med folk som tjänar en massa pengar åt skivbolagen för att senare kastas på tippen när de inte längre är kassakor.

Att vara en Idol är att man har en kärna som ingen annan kan ta på eller kopiera.
Man är alltså INTE en Idol när man klär på sig en massa attribut och gör sig själv till något man egentligen inte är.

dagens L... :)

Tack gode Gud för att Cecilia Wikström inte blev kulturminister!

Våra nya kulturminister?

Cecilia Wikströms synpunkter om kultur:

SVT och SR ska producera radio och tv-program av hög kvalitet. Dokusåpor och lättuggade pratprogram kan med fördel överlåtas till kommersiella tv-kanaler. SVT:s utveckling är inget annat än kulturskymning.

Vi ska införa litterär kanon i skolorna

Lena Adelsohn Liljekvist:

Det statliga filmstödet ska gå till svensk kvalitetsfilm

Vad är då kvalitetsfilm?

en förnyelse av filmens uttrycksmedel och formspråk, angelägenhetsgraden i filmens ärende, intensiteten eller fräschören i dess verklighetsuppfattning eller samhällskritik, graden av psykologisk insikt och andlig nivå, lekfull fantasi eller visionär styrka, episka, dramatiska eller lyriska värden, den tekniska skickligheten och övriga artistiska komponenter i filmen

En radio och tv i allmänhetens tjänst skall erbjuda ett programutbud av hög kvalité. Programmen skall självklart produceras både i Stockholm och i övriga landet

--- men när man läser vidare i motionen så tycker ändå Adelsohn att man ska producera merparten av programmen i Stockholm...

public service skall vara smalare men vassare

----??????

osv.

baserat på vilka motioner som har skrivits om kultur hoppas jag på Lena Adolsohn, hon verkar minst ond av de onda alternativen som finns.

Hade vi levat i en utopi hade jag önskat att Paggan (Pagrotsky) skulle blivit kulturminister igen. Han är kungen! Han totalmosade Cecilia Wikström i en debatt på SVT.

Dags att bli normal igen... eller??

Något vänder sig inom mig, jag mår illa och är lycklig samtidigt. Det långa svarta håret sveper sig över ansiktet och jag kan inte låta bli, jag måste få röra vid det. Hur ska jag orka gå vidare när han inte längre finns där, han har alltid funnits där förut vid min sida.

Han kommer inte förstå när jag ska försöka förklara, hur nattsvart mitt liv blir utan honom.

Varje gång vi ses blir stunden bitterljuv. För en kort sekund är allt bra, men när jag blir varse om att vi gång på gång måste skiljas från varandra blir det bittert. Han är alltid på väg bort från mig.

Han är aldrig där för mig, men jag finns till för honom.

Vad jag avskyr med mig själv är att jag är i beroendeställning till honom. Jag kan inte släppa det här, hur mycket jag än försöker med nya människor, ansikten, träffar. Varför du har förhäxat mig så, det förstår jag inte.

Är det ditt milda leende, dina händer, dina ögon som glittrar? Är det sättet du är på, vänlig, generös och öppen?
Varför gör det så ont i mig varje gång jag möter dina ögon? Varför gör min kärlek till dig mig till ett offer? Varför glömmer jag bort allt runtomkring mig bara för att få ett leende från dig?

Varför slutar alltid mina drömmar med dig precis i tillståndet mellan vetande och ovisshet?

I dream about men...

Jaha, i natt var det dags igen. Då drömde jag om Jocke. Vi låg och kramades i sängen och tittade på tv ihop...

uhhh jag har urinvägsinfektion. hate it hate it hate it.

Virtanen dröm

Jag drömde om virtanen i natt, att han besökte min lägenhet och hjälpte mig att städa. Jag minns att jag hade dåligt med pengar och försökte leta efter mynt och sedlar, bara för att dryga ut pengarna. När jag höll på med något annat, smög virre in pengar i skåpet. När jag sedan letade igenom det bland mjöl och pasta och såspåsar hittade jag en femhundring och en massa 20or. Överlycklig är väl det minsta ordet jag blev. När vi höll på som bäst och städa drog virre in mig i ett sovrum och kysste mig. Då förvandlades han till skådespelaren i millenium,Lance Hendrickson.

weird.

det finns mer i drömmen att berätta om men det tar vi sen (om jag kommer ihåg det).

Blandat kompott

En lös ryckt idé...

- ett diskotek. - dans - bråk - svartsjuka - springa - sams

----------------------------------------------------

I går var jag på sminkkurs med Pimse och Fia. Det var rätt kul. Pimse fick bli en iskall dam med extremt stora läppar, jag ett grönt monster.

Så bestämdes när lajvet skulle vara. Nu i helgen! ;)

Imorgon ska jag alltså ringa runt till folk och påminna dem om att det är lajv på fredag och lördag...

History

http://rapidshare.de/files/35117469/History.mp3.html

B-sidan på Jump, ett tre minuter långt klipp (hela låten är 6 minuter lång).

Texten går så här:

Uh huh, Uh huh, Uh huh]
I looked all around the world
[I looked all around the world]
Nobody has it better than we do
[Uh huh, Uh huh, Uh huh]
One thing I don't Understand
Why don't we help more people
Cause we can.
[Uh huh, Uh Huh]

Why are we seperated?
Defined by our greed and hatred
Why aren't we all united?
I'm so sick and tired of fighting.
Why aren't we all together
Lets end this fight forever
Why are we still divided?
I'm so sick and tired of fighting.
[Uh Huh, Uh Huh, Uh Huh]

How many tragedies
[How many tragedies]
Will we see before we come together
[Uh huh, Uh huh, Uh huh]
It's easy to forget
We have the power to make things better
[Uh Huh, Uh Huh]

Why are we seperated?
Defined by our greed and hatred
Why aren't we all united?
I'm so sick and tired of fighting.
Why aren't we all together
[Why don't we unite]
Lets end this fight forever
[Let's give up the fight]
Why are we still divided?
[I don't understand]
I'm so sick and tired of fighting

I have a dream
But dreams are not for free
We all need to change
Or just repeat History
If we were one
Well it's easier said then done
We can play a part
Make a brand new start
Come together
Live forever [Long Note like in ROL]
[Uh Huh, Uh Huh, Uh Huh]

Snygga partiledare

Se så snygga partiledarna kan vara när de får en makeover !! Jag gjorda stora ögon när Lars Ohly fick på sig en tight tröja.... ;)

Skor, skor, skor i massor.

Skor jag vill ha!

Distriktsmötet

Avlöpte hur fint som helst. Det var mycket eftervals analys,förstås och hur vi ska förhålla oss till SD.

Men gosh vad jag är trött i huvudet. Jag satt och pratade hela vägen med K om allt mellan himmel och jord, om politik och om teologi.

Men gud vad roligt det var med DS möte. Även om de flesta där är 20 år(och äldre) än mig så känns det ändå som ett rätt så sammansvetsat gäng som sitter där och snackar.

Och jag blev vald att åka på kvinnopolitisk konferens den 13-14 oktober. Stockholm, here I come! :D

Men nu ska jag slappa ett tag. Sen ska jag ta och ta itu med skolarbete....*suckar*

Jaja, i morgon gäller det.

I morgon är det dags för DS-möte. Det ser jag fram emot... och ska bli trevligt.

Saker man inte vet om Marie Söderkvist Tralau

http://www.jinge.se/index.php/allmnt/journalister-fattiga-pa-ideer.htm

*trött*

ZZZzzzZZZzzz.

Det är inte bra att sitta för länge i skolan...

Födelsedag!

Idag fyller tre av mina vänner år.

Så grattis

Tjonke 27 år
Claes 25 år
och
Peter! 36

funderingen om dagen

idag var det en bra dag. idag träffade jag nisse. och idag har jag spelat in två nya låtar.

snart dags igen.

slö dag.

jag har lovat fortsättning på texten... men den kommer sen.

idag har varit en slö dag. jag ser fram emot helgen. kanske lite för mycket. vi får se vad som händer...

I mötet med dig blev jag en annan människa...

Jag tvekade lite innan jag bestämde mig för att lägga ut den här texten. Vet inte riktigt varför. Kanske för att det är något jag hoppas på.....

Är det en man eller en kvinna jag talar om i texten?

Du har bjudit hem mig på middag och lite snack. Jag har sett fram emot det här en lång stund och bara väntat på att du ska ringa en dag.

Jag ser ditt nummer på mobilen. Det pirrar till någonstans inom mig. Jag väntar ett par signaler innan jag svarar, vill se dig, stå där hemma och vänta på att jag ska svara inom mig. Att du ska känna samma förväntan som jag.

Jag fördröjer den ljuva stunden lite längre. Till slut svarar jag.

- Hej, är det du, nämen vad kul, jag tänkte just på dig.
- Middag hos dig? Ja visst, jag kommer gärna.

Under dagen när jag ska göra mig i ordning är jag nervös. Har väntat så länge på det här, och undrar vad som kommer hända. Har dagdrömt, vagt, inte riktigt vågat tänka på vad som kan hända, för då kanske det finns en chans att det inte slår in. Så jag försöker hålla mina förhoppningar på en låg nivå för att inte bli besviken sen.

När jag står utanför din dörr och ringer på bultar hjärtat i 150. Jag är jättenervös, händerna dryper av svett, jag torkar av dem på kjolen. Du öppnar dörren, är vackrare än vad jag minns att du någonsin varit. Vi kramas. Jag dröjer kanske kvar en liten stund för länge i din famn.
Du välkomnar mig in i huset. Jag tar av mig skorna och hänger upp jackan, tittar mig omkring. Du har ändrat en hel del sen jag var här sist. Efter en snabb överblick av vardagsrummet, tittar jag på dig. Du har gått ut i köket och hällt upp ett glas vin till mig som du ger mig. Varsågod, det är nyinköpt från Systembolaget.

- Hoppas det ska smaka! Förresten, du dricker väl vin?
- Ja då, svarar jag och ler.

Jag dricker vinet snabbt i djupa klunkar, den här osäkerheten måste bort. Maten står färdig i köket, det vattnas i munnen på mig. Vi äter, pratar och har det allmänt trevligt. I bakgrunden spelas någon musik jag inte riktigt känner igen, men på stilen låter det som lättsmält jazz. Efter maten läser vi högt ur böcker för varandra, skrattar och minns gamla tider ihop, för att smälta all den goda maten du bjudit på.

Du minns min fascination för skräckfilmer, och har införskaffat för en för kvällen som du sätter på. När du laddat videon, brer du en filt över mitt knä som vi delar på. Under de mest skrämmande partierna i filmen kramar jag din hand, först lite löst, osäkert, men sen när jag märker att du inte drar bort handen tar jag den i ett fastare grepp. Det blir varmt att sitta och hålla hand, så du drar bort den, men inte ovänligt på något vis, bara för att torka bort svetten.

Filmen tar slut. du frågar om jag vill lyssna på lite musik, jag säger: javisst. Ännu ett glas vin går ner i min strupe, för nervositeten börjar ta överhanden igen. Det lite raspiga ljudet från en LP ljuder från högtalarna. Du reser dig upp, sträcker ut din hand mot mig, säger lågt: kom så dansar vi.

Lite stelt håller jag händerna om din midja. Du viskar i mitt öra: slappna av, och bara njut av musiken. En djup suck gör mig avslappnad, och jag drar dig närmare mig. Vi dansar sakta runt runt. Jag drar in din doft i min näsa, den är söt och god. Jag utforskar din hud med mina händer, lyfter sakta på tröjan som du har på dig, smeker din bara rygg. Mitt huvud vilar på din axel, musiken är lugn och skön. Nästan för skön. Dina ögon möter mina, din nästipp mot min. Snart måste det hända något, tänker jag. Jag tar upp mina händer från din rygg, lägger dem på dina kinder. Våra tungor blandar sig samman och det enda jag kan tänka är att jag är i himmelriket....

Shortbus

Emma Gray Munthe tipsade om den här filmen. Då gör jag detsamma! :) den verkar helt underbar, och visar sex på ett nytt sätt. Inte som i Hollywood filmerna.

Varning för naket, om du nu skulle vara pryd.

Linuxchics Funderingar om Saker Och Ting

Det räcker inte med
Att djävlas med andra
Man måste komma ihåg
Att roa sig själv

Det gäller inte att finna någon som man har lust att gå till sängs med,
Det gäller att finna någon som man har lust att stiga upp med

skillnaden mellan mig och andra....

... är att jag inte knullar runt för att få respekt.

jag säger inte varsågod om en kille kommer fram till mig och frågar om vi ska knulla. i 99% av fallen säger jag nej.

Självrespekt är något som betyder mycket för mig, och jag anser att när jag har sex med någon vill jag höja min självrespekt, inte sänka den. Det är mycket därför jag inte knullar med vem som helst.

Jag anser att när man knullar med mig ska man känna sig speciell, utvald, inte bara som en i mängden. När jag har sex med någon vill jag naturligtvis att det ska kännas något, det ska vara något fint, inte bara ett snabbknull på en toalett eller något som bara är för att tillfredställa ett behov.

Sex för mig handlar så mycket mer än bara sex. Det är en form av kärlek, ömhet och närhet som jag då och då behöver.

Begäret (eller kåtman) för mig stillas genom onani. Jag har själv haft problem med att skilja sex och kärlek, men jag tror jag börjar bli bättre på det. Som en vän till mig sa: om du bara vill ha sex ser du hans kläder på golvet när du tittar på honom. Om du vill ha något mer ser du honom bredvid dig i kyrkan eller att ni skaffar barn ihop, osv, något som visar något mer.

Väskor i massor. *mmm*

En röd Birkin för ungefär... 50.000 kr



En Rosa Birkin. Åhh.... *vill ha*




En Charlie Lapson



En röd snygg Marc Jacobs

Linuxchics Funderingar om Saker Och Ting

Nu har jag verkligen sett allt. Katter som ser ut som Hitler...

http://83.136.68.93/cgi-bin/seigboard.pl?405

Ännu en såndäringa lista:

Ja mer listor åt folket! :)


1. Var hittade du den här listan?
Killerqueens dagbok.

2. Var är dina föräldrar födda?
Vetlanda.

3. Vad är det senaste du installerade på datorn?
Goldwave, för att kunna spela in mig själv med mikrofonen. Har man ingen studio får man ta det som finns... :)

4. Vilken är din favoritrestaurang?
Har ingen.....

5. När badade du i en pool senast?
Jag badade i bostadsområdets pool.Den var superäcklig. Det är inget jag kommer göra igen.

6. Har du varit med i någon skolpjäs?
Ja, Pelle Snygg. Fast jag kommer inte ihåg så mycket från den. Jag spelade en flicka som skulle gråta och sjunga en snutt.

7. Hur många barn vill du ha?
2! :) en flicka har jag redan, så en pojke vore inte helt fel...

8. Vilken musikstil tycker du mest illa om?
Jag avskyr dansband. DÖÖÖ Charlotte Perelli, DÖÖÖ!

9. Har du bestämt dig för vad du ska rösta på i valet?
Valet har redan varit - - och jag har redan röstat.. ;)

10. Vad har du för TV-kanaler?
Hmm. 1,2,3,4,5,6,tv4+,MTV,Eurosport,SVT24,Barnkanalen


11. Har du åkt moped någon gång?
nej, faktiskt inte.

12. Har du busringt någon gång?
Mjooo till en tant som brukade påstå att hon kunde bota sjukdomar genom bön..

13. Har du fått felparkeringsböter?
Har inget körkort... så nej.

14. Har du hoppat/kan du tänka dig att hoppa bungy-jump eller fallskärm?
Hellre Bungy-jump än fallskärm.

15. Vilken är den plats längst bort som du har besökt?
Spanien. Torrevieja. Ja jag vet jag är patetisk. Men jag har en fattig morsa, okej?

16. Har du en egen trädgård?
Nej, har inget hus, bor i lägenhet.

17. Vilken är din favorit bland tecknade serier?
Nemi, Robotman och Rocky

18. Kan du alla orden i nationalsången?
Givetvis.

19. Badkar eller duschkabin?
Badkar

20. Vilken är den bästa film du sett senaste månaden?
Silent Hill

21. Favoritpizza?
ojj vad svenne, men jag måste svara kebabpizza.

22. Chips eller popcorn?
Chips.

23. Vilken färg på läppstift använder du?
mest läppglans nuförtiden.

24. Har du rökt jordnötsskal någon gång?
Ehhh nej, skulle jag ha gjort det?

25. Har du någonsin varit med i en skönhetstävling?
nej, skulle inte vilja det heller.

26. Apelsin- eller äppeljuice?
Apelsin

27. Vem är den senaste som du åt ute med, vad åt ni?
Hmm, det måste varit Madonna Peter. Vi åt en jättegod dansk pizza.


28. Favoritchoklad?
ALL CHOCKLAD!

29. När röstade du senast?
I söndags, så klart.

30. När åt du en hemodlad tomat sist?
Ehh ... typ -- aldrig?

31. Har du vunnit en prispokal någon gång?
nej, jag är inte en person som vinner priser.

32. Är du bra på matlagning?
mja, på vissa maträtter. annars är jag rätt sugig på det.

33. Klarar du att tanka själv?
jag har som sagt ingen bil.... *duh*

34. Har du beställt något från något av de där shoppingprogrammen som går på reklamteve-kanalerna?
Nej faktiskt inte, men jag har velat. Tyvärr ska man väl kanske säga.

35. Pepsi eller Coca Cola?
Cola. Alltid. Pepsi? Vad är det för djäulsdricka?

36. Har du varit tvungen att använda uniform i något jobb?
Ja, i vården.

37. Vad var det senaste du handlade?
Uhum. Det var ... cigaretter - ja jag vet jag är en svag människa....

38. Har du kräkts offentligt?
Nej sånt gör man på toaletten eller i nån buske nånstans.

39. Vill du helst bli mångmiljardär eller hitta den sanna kärleken?
hitta den sanna kärleken.

40. Tror du på kärlek vid första ögonblicket?
Ja.

41. Har du ringt något betalnummer?
Ja, för att vinna pengar.. :)

42. Kan man vara vän med sitt ex?
Ja, men det är svårt. Lyckas man med det är det unikt.

43. Vem var det du besökte på sjukhus senast?
Umm. Jag har inte varit på sjukhus för den anledningen.

44. Hade du mycket hår som liten bebis?
Nej, jag var rätt hårlös.

45. Vad har du för meddelande på din telefon/mobilsvar?
du har kommit till... osv osv osv


46. Vad har du i din väska?
kondomer, läppstift, pengar, nycklar, mobil, diverse knappar.

47. Någon favoritsak du gör innan du går och lägger dig?
Läser, eller dagdrömmer.

48. Vad är du tacksam för idag?
Jag är tacksam för att jag får vara med i Tranås Kommunfullmäktige.

Vibbar?

Jag har fått lesbiska vibbar från en av mina vänner. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Ska jag satsa och kanske bli förödmjukad?

Så det är. Mp3 länk

http://hem.wtnord.net/k05816/sa_det_ar.mp3

Så det är - Dick Lundberg.

Underbar låt om politik. Ladda ner och lyssna!

Fotograferad av snyggingen Wrangbert

Nu har jag blivit fotograferad av snyggingen wrangbert.

Jag tror jag lyckades göra honom generad, stackarn. hehe.

jag skulle le på kommando... och då började jag skratta.. för jag tänkte mig honom naken. när vi gick från platsen så sa jag att jag hade tänkt mig honom naken, varpå han frågar; aha, fick det dig att börja skratta då eller ? neeej då svarar jag med ett snett leende.... :)

ajja roligt var det i alla fall.

och så var det en ny dag...

Och idag regerar borgarna över Sverige. *suck*.

Nåjja inte mycket att göra åt. Det var väl dags för regimskifte antar jag.

Men jag är ändå glad. Vi kom in i kommunfullmäktige! :)

Nervig

Åhh vad jag är nervös!! Jag undrar hur det går.. jag vill verkligen att vi kommer in. jag VILL!!!!!

NU har jag varit och röstat.

Nu har jag varit och röstat. Jag tror du kan gissa vad jag röstade på .... :)

Politisk dröm ?

I natt var drömmarna ett enda virrvarr. Om valet, om Ohly, om torgmöten, om L
. Jag vaknade vid åtta och trodde jag hade glömt att rösta, och fick panik. Men det är ju bara söndag, så nej.

Men för att ta det från början: Jag och L var i Göteborg. Jag ville att han skulle ta ett kort på mig när jag stod på Avenyn, längst upp vid statyn. Han fibblade kameran, lyckades ta ett kort och sen la den av... folk glodde på oss, men vi verkade inte bry oss, utan var jättelyckliga.
vi gick in på något ställe där man köper begagnade saker, som något loppis. plötsligt ändrades scenen och vi låg i ett rum med en säng och en stor teve som hade TiVO. Och valde film att titta på. Jag ville se en kostym film, men L sa nej nej usch nej. Sa att han avskydde den.
Så hade vi sex, jag låg under honom och han blåste mig i ansiktet. Vi svetttades och bökade, och jag vågade inte säga att jag hade mens.
Han ansikte var en blandning av honom själv och Alexander av någon anledning.
Sen hamnade vi på någon fest, där vi gick runt för oss själva och höll varandra i handen och mös allmänt. Vi gick till ställen man inte fick gå till bland annat ägarens bibliotek och tittade runt. L blev paranoid och sa: här får vi inte vara. Och jag sa : vi kan ju bara hitta på någon ursäkt, att vi gick vilse eller något. Med den ursäkten lugnade han sig.
Men på en gång så kom en städerska / hushållerska och undrade varför vi var där, och då var L tvungen att dra lögnen. Ni kan komma ut härifrån genom den här dörren (eller något i den stilen) sa hon.

Så hamnade vi på middagen och vi bytte ställe med en äldre kvinna. Jag satt mittemot L och fick ett instrument på min plats, en violin. Du ska visst spela ett stycke (något klassiskt stycke) med den här gruppen. mamma satt bredvid oss och hon fick också en violin och klagade högt : jag kan ju inte spela! Det var visst inte meningen att man skulle kunna spela heller, utan man skulle ta hem ett notstycke och lära sig det och sen spela upp inför publiken.
Men när jag sen skulle spela upp fegade jag ur, och bara satt och tittade på när de spelade instrumenten och stycket (dåligt....). Plötsligt förvandlades omgivningen till en 1700tals kostymfilm. Jag hade en klänning där det såg ut som om jag var med barn. Någon viskade högt: och jag trodde hon var med barn!

och sen kommer jag inte ihåg mer, allt är en enda stor blurr efter det. jag kan inte beskriva stämningen på ett bra sätt, men det var mysstämning / nyförälskad stämning mellan mig och L. Mkt märkligt....

I morgon gäller det!

åhh vad jag är nervös. I morgon gäller det.

Önska mig lycka till!!

Borde varit Lars Ohlys tal

Mycket bra: taget från Esbatis blogg. (en av kommentarerna)

Vi lever i en orättvis kapitalistisk värld. Den är värre utomlands än här men märks ändå varje dag för många av våra medlemmar och väljare. Jag känner själv av den eftersom jag har en arbetarlön.
Tyvärr har 90-talets nedskärningar , där mitt parti gick för långt i att acceptera socialdemokratins högervridning, inneburit att vi arbetarledare gått vilse.Nu är det dags att vakna! Vi kan i riksdag å kommuner försöka använda de gemensamma resurserna till att göra livet drägligare, orättvisorna mindre och vardagen tryggare för vanligt folk.Här hemma och överallt. Sverige har råd, världen har råd. Pengarna finns men är extremt ojämnt fördelade. Men de stora förändringarna kommer inte från riksdagen. De kommer bara om Du å jag tillsammans inser att det är folket som bygger folket, det är dom enda som kan det. Rösta på vänsterpartiet på söndag men framför allt gå på ditt fackmöte på måndag. Och om din fackordförande inte vill ta en rejäl strid oavsett om du jobbar i hemtjänst, tunnelbana eller på Scania, så läs på och byt ut vederbörande.
När på det sättet vi rätat på ryggen , så slänger vi ut tjuvarna å månglarna och bygger ett solidariskt samhälle- det socialistiska.

Valvisfestival

Valvisfestival! 16 sep 06 (18:00-24:00)
... politiska visor i ett totalt opolitiskt sammanhang!
Succen fortsätter och vi räknar som vanligt med fullt hus och ös!

Återigen satsar vi på en viskväll på Cafe Sten Sture, Trångsund 10, i Gamla stan, Stockholm - "Klubb Lokal" som vår dystre inkognite & bohemiske huspoet "svarta kappan" festligt och käckt döpte våra lördagskvällar till en regnig höst 04 med ett surt poetiskt rödvin i sitt skaldvinglas

Likt spridda skurar i gränderna har vi alltså arrangerat vis/kulturkvällar i denna klassiska källare under åren & tidernas lopp. Till detta finns dryck att inhandla hos caféidkare Samuel så att strupar kan släckas - tillstånd finnes således för vin och ölförsäljning och spektaklet pågår mellan 18:00-24:00 lördagen den 16 september.

Skicka vidare till vänner, bekanta, obekanta och ovänner - sprid ordet och var i tid då vi givetvis räknar med byst lokal!

Klara i skrivande stund för denna kväll:
Janne Olofsman & haagtribunalen - med texter om de utstötta och musik i umpabumpatakt - passa på att se denna legend innan han lämnar landet utan bandet.

Johan Piribauer och Gruvtolvan - Norrlands egen banéranförare, glesbygdens förkämpe.

Överaskningsartister utlovas - i kategorin poeter och vissångare med gitarr i hand - vi återkommer med övriga namn senare.

Missa inte visvalvakan - totalt i avsaknad av politiska partignat!
På Cafe Sten Sture, Trångsund 10, Gamla stan, Stockholm - lördagen den 16 sep 18-24

Vad jag gjorde....

När Palme dog var jag hemma hos mormor och morfar, det skulle tapetseras i vår lägenhet så mamma och jag bodde hos dom i ett par dagar. På morgonen kommer en granne ner til oss och säger “Palme är död”. Mormor frågar: vad säger du, är Palme död? och slår på tvn, mycket riktigt Palme är död. Jag minns att alla blev chockade och ledsna. Mormor speciellt eftersom han var hennes idol. Jag var rätt så liten då (7 år) men förstod att det var något stort som hade hänt.

Jag tittade på nyheterna den dagen -94 när det hände. jag minns att jag grät och var oerhört ledsen för de människor vars släktingar hade omkommit i Estonia. Jag drömde mardrömmar i flera nätter om att drunkna med en stor båt.

När WTC hände 2001 var jag på en föreläsning, och visste inte att det hade hänt. Det första min dåvarande sambo säger när jag stiger in i lägenheten är: ett plan har krashat in i World Trade Center. Jag trodde det var ett utslag av hans dåliga humor, och sa: du skojar! nej, jag skojar inte, jag lyssnar om det på radion nu (tror det var Hjärpe som talade i P1 om extrem islamister).
Jag slog direkt på teven, och väntade tills nyheterna började. När jag såg planen krasha in i tornen grät jag. Dagen efter skulle jag in till skolan, och jag minns att jag stod och väntade på bussen. Det regnade extremt mycket och jag ser min vän. Han säger : ja, världen är inte den samma som den var igår. Han visste inte hur rätt han hade….

När Anna Lind dog var jag på universitetet och hade föreläsning. Vi hade rast, och någon hade på teven i rastrummet. Jag tittade inte på den själv, utan frågade någon som kom tillbaks från rasten sen: vad händer? lever hon? klarade hon sig? han skakade på huvudet och sa nej, hon dog. Jag minns att jag fick tårar i ögonen, men kunde inte förmå mig själv att gråta inför klassen så jag svalde sorgen.

Ideal

När jag var 18 träffade jag ordförande för SP i Jönköpings Län (han är numera inte ordförande). Han pratade väldigt mycket om hans vänner som hade svikit sina ideal och blivit Moderater i takt med att deras inkomst hade ändrats. Så gick det ett par år, och jag hörde inget mer om honom, förutom att jag gick på en föreläsning han hade om det nya pensionssystemet (som förresten var väldigt bra).

Så träffade jag min dotter farmor och frågade hur det hade gått med honom. Han hade totalt vänt om, gått med i Junilistan (!!!) av alla partier. Till saken hör väl också att den här personen hade väldigt bestämda åsikter och om ingen tyckte som honom, ja då var de inte vatten värda. Och så gick han ur partiet på grund av detta...

jaja, konstigt är det med ideal i alla fall och varför de ändras så fort... lova mig, att om jag blir moderat så får du slå mig hårt och påminna mig om vilken idiot jag är...

Valdebatt

Idag var jag på en valdebatt på gymnasieskolan . Det var hemskt nervöst. Men det gick faktiskt bra. Även om det var L som pratade mestadels av tiden. Men man blir hemskt trött av att tänka ut vad man ska säga. Jag tog två frågor, vad vi vill med kärnkraften och homo adoptioner....

L gick i bräsch med Moderaterna rätt ofta och det var hemskt kul att se A.W
tillplattad av en kille som är 25 år yngre.. han såg inte så glad ut då.. ;)

Vi lyckades få fram det vi ville tror jag, det är hemskt svårt när man inte får några reaktioner från publiken mer än applåder att veta vad de tycker.

Men jag måste läsa på mer, mer och meeeer!! :) det är hemskt att stå där när man egentligen inte vet vad man ska svara.

På söndag gäller det. Men innan dess är det valbyrå på onsdag/torsdag/fredag och stå på torget på fredag och lördag.

Jag är hemskt nervös för hur det ska gå. Jag hoppas verkligen att det går bra!!!! :)

Förlåt mig

det finns så många sätt att säga förlåt. det här är en av dem.


Förlåt mig
förlåt mig
förlåt mig
men jag har hört allt det där förut
jag har sett allt det där förut
förlåt mig
förlåt mig
du är inte den du tror du är
du har gått för långt
förlåt mig
förlåt mig
säg dina ord
och gå härifrån
förlåt mig
förlåt mig
jag orkar inte mer
jag orkar inte med dig
förlåt mig
förlåt mig
säg ingenting
gör ingenting
förlåt mig
förlåt mig
låt bli
jag orkar inte mer
jag orkar inte mer

jag vill inte höra dina lögner



Förlåt mig.

kärlek.... sånt är bare skit.

alla tycks bli kära utom jag... det där med kärlek, ja det har jag lagt ner för tillfället.

Så fort jag blir intresserad av någon, ja då är de för gamla för mig, gifta, eller intresserade av någon annan. Suckar dystert. Det hände väldigt mycket under sommaren, och nu är allt det där glömt. På fem sekunder, så fort jag steg in det där förbannade rummet och mötte hans ögon, ja då var allt det där glömt. Det var som om det aldrig ens existerat. Till och med Madonna konserten försvann lite granna. Världen rann av mig, och nu vet jag inte hur jag ska få den tillbaks igen. Sömnen finns där, visst, men den slutar alltid i dystra tankar, tårar och bittra erfarenheter.
Neeej. Det här går inte mina vänner, deppiga tankar löser ingenting. I helgen ska jag åka bort. Skönt att slippa få vara hemma och kunna vara lite lös och ledig innan vardagen sätter in ordentligt igen nästa vecka.

fundering kring att vara lat...

Jag har blivit världens sämsta människa på att uppdatera min blogg numera... *sorry*. In due time, in due time. Jag slocknar så tidigt så jag inte orkar med att skriva mer..

skäll lite på mig om ni saknar mig.

det gick...

sådär. men imorgon är jag bättre förberedd med små anteckningar...

until tomorrow then.

cheers

dags

idag, är det dags för mig att föreläsa om vänsterpartiets politik på västra vux. nervös. önska mig lycka till!

Sorry - Politisk?

Don't say you're sorry
I've listened to your lies
And all your stories
And I
Can't take it anymore
Can't take it
Can't take it
Can't take it

Don't say
Forgive me
I've heard it all befire
Don't say
You're say
You're sorry
I've seen it all before
Don't
Don't
Don't speak
Don't talk
Don't speak

Isaac - Confessions Tour

dröm i natt

Jag drömde att jag var i Mr Fisks lägenhet, och satte på en LP skiva med Ulf Lundell - tror det var Oh la la jag vill ha dig som spelades, ironiskt nog. När jag hörde att han kom in genom dörren gömde jag mig under skrivbordet som stod i ett rum. Ganska snart upptäckte han mig och drog fram mig. Han småskrattade lite och undrade varför jag hade gömt mig där. Jag kunde inte svara så han lät det bero. Under tiden låten spelas så städar jag hans skrivbord, plockar bort äppelskruttar och gamla papper och annat skräp som har samlats där på. Det vill säga, det är inte lite skräp heller. När han ser vad jag gör tar han i från mig påsen och säger bestämt att jag inte behöver göra det där, drar mig intill honom och sen... ja vad hände sen då?

Inte en aning faktiskt. Då ringde klockan och påminde mig om att det är dags att gå upp och äta frukost... :)

Recension Fredrik Virtanens Bloggbok "Olyckligt kär i ingen speciell"

Nu har Fredrik Virtanen gett sig in i leken av "jag är en mediapersonlighet som ger ut min blogg som bok". Det verkar vara den nya trenden, att ge ut sin blogg som bok.

Blir det ett bra eller dåligt resultat?

Ett ojämnt resultat är mitt första intryck. Det man ska tänka på är att i första hand är det Fredriks spontana tankar som bloggen bygger på. Därför växlar tempot väldigt mycket i boken, och man kan bli en smula förvirrad på det. Hänger man däremot med i svängarna är det en annan sak. Det som jag har svårt för är att sätta mig in i hans världsbild. Den skiljer sig så mycket från min, jag menar, jag bor inte på Söder och hänger på Stureplan varenda helg.

Fredrik hänger på krogarna på Stureplan och Söder, åker runt på festivaler och letar efter något, som han inte riktigt kan sätta fingret på vad det är. Livsglädje? Kärlek? Lycka?
Han identifierar sig med diverse manliga artister, och genom små citat kan vi gissa oss till vad han egentligen känner djupt därinne. Annars är boken en rätt ytlig historia. Det glimtar till när Fredrik visar mer av sig själv, hur han tänker, tycker och känner. Ofta får jag frågan i mitt huvud om han egentligen tycker om det här livet han lever i Stockholm, om sitt liv som musikjournalist. På något sätt verkar han mer tillfreds med sig själv och sitt liv när han tar en paus i Motala, sin barndomsstad.

Jag har själv läst blogginläggen som han baserar sin bok på, och när jag läser dessa går jag tillbaks i huvudet till vad jag gjorde under den här tidsperioden. Reflekterar över hur lång tid ett år egentligen är, och hur mycket man ändras. Om jag då har ändrats under det här året, hur mycket har då Fredrik ändrats? Vad har han lärt sig? I slutet av boken får vi svaret, och då blir jag glad. Det är ett lyckligt slut, om än ett öppet slut.

Debattering

Så här inför valet tänker jag lägga av med Internetdebattering, för det leder ingen vart. Det är som att pissa i havet....

Senare ikväll kommer en recension av fredrik virtanens bloggbok. Japp, det tog mig ett par månader, men nu har jag läst den. See ya! :)

Se stureplans eliten göra bort sig...

Madonna konsert

While I'm writing this, I have the Madonna concert (the first one) in my headphones. I'm trying to go through all the memories in my head, but it's so much....

I remember standing in line since 10.00. We weren't that many hardcore fans who queued early, about 250. There was a rumour going around that if you were there around or before 10.00, you would get into the golden circle and get in 5 minutes before. There you could move around more freely, get drinks and food and go to the bathroom more easily - and most of all - get more space to move, and see madonna up close..

Anyhow, we stood there for about 3-4 hours when the guards decided to let the others in. For the guards to see that we got the "VIP-treatment" we got an orange armband. We were locked in like cows....
After a few more hours of waiting, I talked to mostly ICON members from Australia and Russia. The russian guy was so exicited about seeing madonna. The Australian guy had seen madonna in NY, Boston and was going to see her in Horsens and in Paris as well.

[img]http://lh3.google.com/bentzen/RO9GqOpjABI/AAAAAAAAAs4/Xzy24WobPB4/P8250175.JPG?imgmax=912[/img] (the guy in the middle)


Around 14-15 there coming sounds from the concert arena so people tried to climb on the fences to see if it was Madonna. They saw someone in black, waving at them. Of course it wasn't madonna. She hadn't left the hotel in Århus by then...
During the rehearsal, around 4-5 , she arrived. They played an instrumental of Jump that I soo want to get my hands on.
When she started rehearsing, you could tell that it was her live. She gets a totally different voice, more dark.
She practiced Jump, I love New York and Like it or not.

Anyhow, around 5 they told us with orange armbands to get ready, cause now they were going to let us in. so everyone started rushing in, getting ready. and then we had to wait 30more minutes cause Madonna hadn't finished soundchecking. I don't think she wanted to repeat what happened in Germany....

Finally they let us in, scanned our tickets and I started running like hell, well, everyone did. When I'm running, I pass by the beertents. People working there are standing and watching us run by, cheering us on, and applauding.

And I was let into the golden circle. And I finally realised: I'm going to see Madonna up close!
I was so scared of losing my place, I didn't move from it. My feet was already aching from the tireless waiting so I sat down. And waited some more...

And yes, there seem to have been some problem with the discoball. The people working there was very concerned, worked with it for almost 2 hours. They had a folder that they kept looking in. At first there were only two guys working with the discoball, and then at the end it was four.

One of Madonnas assistans came out (at least I think it was one of her assistants - she had blond curly hair and a blue-red jacket) during these problems and she didn't look very happy when she had to go back and tell the bad news. Madonna was probably not in a happy mood....

Guy Oseary and the dancers came out and took some pictures and some video footage (for their own pleasure I presume). Angela and Stuart came out as well, with their children and posed and looked very happy. Angelas husband (???) made the little girl wave to the crowd. That was very cute...

The finally solved the problem with the discoball (some problem with the engine), and Paul Oakenfold came to warm up the crowd. I was happy that something finally happened.
Oakenfold looks a lot like Stephen King, I might add..

He played remixes of Brittney Murphy, Satisfaction (benny benassi), Sweet dreams (are made of this), Seven nation army and it's a beautiful day.
He wasn't much of a crowd teaser though. Just clapped his hands a few times and pointed at the crowd. It was nice getting some dance music so you could move a little more. My feet and back hurt like hell cause of all the standing, and not moving around.

When she got out and started singing, I was... mesmerized. I was.. in an extatic mood. I didn't know wheter to cry or wheter to dance happy, so I just screamed. That emotion, I will remember it for the rest of my life. Just thinking about it now, makes me cry.

My first impression of her was: she's so tiny! And so muscular! Even more than in the pictures. If I didn't know her age, I would have guessed she was around... 35. Cause she hasn't changed much in her face since then.
what I also noticed, is that she has a very small face. It makes her look almost like a doll. A very cute doll. In real life, she has this aura that I don't know if I want to cry to her or hug her, cause she radiates vulnerability. She's also a lot more beautiful in real life. There's something ethereal about her.

The concert went very fast. She almost seemed robotic at some points. But her singing was great, some times even better than the record. And certainly, better than the opening show. During the concert I got thinking about the costumes. I wonder if she wears any underwear under the tight costumes? I tried to see a line, but no. I think she goes commando. Am I right?

The songs I liked : Future Lovers - I feel love, Live to tell- opening and the song, I love New York, Isaac and Paradise (not for me).

Dislikes - Jump. La isla bonita, didn't like the setting - rearranging of the song.

The things she mades us scream - Fuck George Bush - We want peace ...

She didn't smile much of the show. During the performance of Hung Up, after they had released the balloons, she tripped on them, and went boom crash right on the catwalk. She smiled in an akward way (like oops) and picked her self up like nothing happened.

Overall, it was a good concert even though I'm a bit dissapointed with the setlist. But it was a very good show, and if you haven't seen it, I recommend you seeing it.

Reser bort

Jag reser bort ett par dagar, kommer hem på fredag. Vill du något viktigt? -- Ring mobilen...

Min version av helvetet...

http://www.badgerbadgerbadger.com/

den där kvällen

Den där kvällen, när vi satt, i varsitt hörn. Vi tittade på varandra i smyg, under småpauserna i filmen. Stämningen var spänd, något var på gång. Mina tankar var långt borta, någonstans i tidigare händelser, där det från början var så klart vad våra kroppars vibrationer ville. Jag försökte koncentrera mig på vad de sa i filmen men hade redan efter fem minuter tappat bort allt, både repliker och handling.

Under vissa scener ville jag försvinna bort, dölja skammen under den gråa filten du hade gett mig och virat in mig i. Din omtänksamhet fick mig att le, aldrig har jag sett ett så nervöst ansiktsutrryck när våra ögon möttes.
Kvällen går och min nervositet släpper mer och mer. Omärkligt flyttar jag mig närmre dig. Jag ser på dig, och försöker tolka dina kroppsrörelser. Du svarar med att lägga armen bakom mig, som om ingenting hänt och pekar mot filmen, säger; "Ska du inte titta?"

Jag harklar till, och vänder min koncentration mot filmen. Din hand börjar långsamt leka med mitt hår, snurrar en hårslinga runt ditt finger. Fingertopparna smeker lätt min nacke och jag ryser. Det ilar i hela kroppen, hypofysen skickar signaler neråt, till det varma och pirrande.

"Om han inte slutar snart exploderar jag", tänker jag och darrar i kroppen av njutning. Med allt jag har försöker jag motstå impulsen att kasta mig över dig. Den enda bra ursäkten jag kan komma på är att gå på toaletten. Väl inne möter jag mitt ansikte i spegeln, det är precis som vanligt, men hjärtat bultar alldeles för fort. Jag inser att en kalldusch är det som behövs, och skvätter iskallt vatten i ansiktet och slår till det ett par gånger för att inte drunkna i min egen åtrå.
"Allt bra", frågar du när jag kommer tillbaks. Jag torkar bort handsvetten på byxorna , och ler mot dig.
“Ja då”, svarar jag kort och sätter mig i soffan igen.
Du frågar om du får tända en cigarett, och jag svarar att det är okej. Under röken betraktar du mig fundersamt och jag vänder bort blicken så fort våra ögon möts.
Handen återvänder till min nacke, men den här gången stålsätter jag mig för att inte visa hur skönt det egentligen är. Godiset i skålen är snart slut, så jag går till köket för att fylla på nytt. Nervositeten gör att jag måste ha något att äta på, och godiset är min enda tröst.
Eftersom det nu blivit varmt och rökigt i lägenheten sätter jag på mig myskläder. Din blick är uppskattande när jag kommer tillbaks och du frågar mig om du också kanske ska byta om. “Gör som du vill”, säger jag.
Vi kryper ihop under filten tillsammans och du lägger din hand på mitt lår. Det spelar egentligen ingen roll vad det är för film på teve, vi är mest koncenterade på varandas sällskap. Vi pratar och skrattar. Din hand smeker min kind. “Du är fin”, säger du och ler generat. Jag vet inte vad jag ska svara utan bara nickar och ler och smeker din kind tillbaks. Du drar mig intill dig och jag hinner inte reagera; du kysser mig. Natten fortsätter tills vi hamnar i säng tillsammans.

Tidigt på morgonen vaknar jag. Det som hände i går är idag bara ett suddigt minne. Bit för bit rekonstruerar jag vad som hände.
Jag minns att vi kysser varandra intensivt i soffan. Filmen går i bakgrunden på låg volym. Mitt bhband har åkt ner och du kysser min bara axel. Jag sitter i ditt knä och smeker din rygg långsamt. Du knuffar ner mig på soffan, drar upp mitt linne och drar dina läppar över min mage. Du tecknar åt mig att lyfta upp rumpan, du vill ta av mig byxorna. Jag viskar “nej, inte nu… sen”, och sätter mig upp.
Jag stänger av teven, tar din hand och drar med dig in i sovrummet. Där klär jag av dig, långsamt tills du nästan är naken. Vi lägger oss i sängen. Nattlampan är tänd och lyser upp rummet med ett milt ljus. Fönstret är öppet, det hörs svaga ljud från trafiken utanför. Din andedräkt är het mot min hals och jag måste behärska mig hårt för att inte trycka ner tungan i halsen på dig.
Dina händer rör sig långsamt och tveksamt ut med min kropp, du stannar upp flera gånger, som om du inte riktigt trodde det var sant, sant att du fick röra vid mig, känna en varm kropp bredvid dig. Men tröttheten tar över, kåteheten var inte så stor som du trodde. Bara det att ha en varm kropp bredvid dig gör att du somnar tryggt. Jag o andra sidan, skruvar på mig länge. Det är för varmt, jag pustar och känner hur svetten bildas i armhålorna och på ryggen. Samvetet sitter som en skruv i ryggen, jag måste, jag kan inte hålla mig längre. Jag har ju lovat. “Lovat till vaddå”, stannar jag upp och tänker. “Nej, det spelar ingen roll, jag måste”.
Du sover, men jag bryr mig inte, jag har ju lovat. Med lätta rörelser tar jag av dig det sista som skiljer oss åt. Min mun sluter sig runt det som är himmelriket för många kvinnor. För att du inte ska vakna är jag långsam, försiktig och metodisk. Du skruvar på dig i sängen, men du vaknar inte.
Det sista minnet sätter sig på plats i tankarna, och jag rör mig sakta ur sängen. Snabbt hittar jag mina kläder, tar på mig dom och går ut genom rummet. Ser tillbaks på dig i sängen och försöker le, men det är alltför smärtsamt. Jag kan inte älska dig, hur mycket jag än försöker. Din och min tid kommer aldrig att komma, mer än i små doser med underbara möten. Du vaknar när jag tittar på dig, och insiterar på att jag ska stanna över morgonkaffet.
I köket sitter vi med varsin kaffekopp och tittar tyst ut genom fönstret. Jag kramar kaffekoppen hårt och vill bara försvinna därifrån. “Men något snällt måste jag säga” ,tänker jag. Jag försöker med något banalt i stil med
“Jag har haft trevligt och vi ses nog snart igen”, men du tystar mig med ordet “nej”.
“Säg inte sådär, vi hade jättekul igår men jag vet att du inte vill mer. Att du inte kan älska mig. “ “Jag tycker du är världens finaste tjej och skulle ge vadsomhelst för att få dig men du vill inte… “ “Och jag kan inte göra ett skit för att ändra på det.. “ så säg inte “du har haft trevligt”. “För det är bara tomma ord som inte betyder något i slutändan.”
Jag dricker upp mitt kaffe och lämnar den smutsiga koppen på köksbänken. Utan att ord går jag från dig, stänger dörren, säger inte ens hej då.
Så fort jag gått, går du fram till köksbänken. Du tar upp min kaffekopp och kysser den. Utanför strilar regnet och du suckar vemodigt. Efter en kort stund av tystnad, sätter du dig återigen vid köksbordet. Sneglar ut mot gatan och ser mig gå därifrån. Tårar rinner sakta nerför dina kinder, du torkar ilsket bort dem. När känslorna lugnat ner sig, tar du fram anteckningsblocket och börjar skriva. Allt är precis som vanligt, tänker du och suckar vemodigt.

Filmkväll?

Filmer som jag vill se. De går under temat 80tals kväll.

Vi börjar med klassikern G som i Gemenskap:

Handlar om tre unga killar som precis slutat skolan. De tre unga killarna som alla har olika problem som de tampas med under filmens gång. Kim är kär i Mia, men han har inte vågat ligga med henne. Han tror att hon är mycket mer erfaren än han. Dessutom känner han sig dragen till Kristoffer, som äger klubben G. Robban har hamnat snett i livet. Hans mamma vet ingenting om drogerna, men de har ständiga gräl om Robbans sena nattvanor och underliga polare. En dag hinner polisen ikapp Robban. Alexander är sångare i källarbandet Barn i Bredäng. En manager lyckas övertala honom att överge sina kompisar och börja sjunga med Nürnberg 47 (som gestaltas av Reeperbahn), ett band med dekadent nyfascistisk stil.


Ingen kan älska som vi:

Annelie (Izabella Scorupco) är 17 år och bor med sin mamma i Stockholm. En dag får hon ett brev från sin pappa, som hon inte har träffat på 10 år. Han vill att Annelie ska komma upp till Jämtland så att dom kan träffas. Hon åker upp, och väl där uppe träffar hon Johnny (Håkan Lindberg). För Annelie händer det mer uppe i Jämtland på någa dagar än vad det gjort i hela hennes liv i Stockholm

The Breakfast Club :

Brian Johnson: Dear Mr. Vernon, we accept the fact that we had to sacrifice a whole Saturday in detention for whatever it was we did wrong. But we think you're crazy to make us write an essay telling you who we think we are. You see us as you want to see us... In the simplest terms, in the most convenient definitions. But what we found out is that each one of us is a brain...
Andrew Clark: ...and an athlete...
Allison Reynolds: ...and a basket case...
Claire Standish: ...a princess...
John Bender: ...and a criminal...
Brian Johnson: Does that answer your question?... Sincerely yours, the Breakfast Club.

:)

Pretty in Pink :

Handlar om en tjej som blir kär i en av skolans rikaste killar. De stöter naturligtvis på problem eftersom de är från två olika sociala skift men allt löser sig till slut (som det gör i alla lyckliga filmer).

Sixteen Candles

Samanthas liv går fort utför, hon är förälskad i skolans populäraste kille, skolans knäppaste kille är förälskad i henne, hennes syster ska gifta sig och resten av familjen glömmer hennes födelsedag. Lägg till ett par pinsamma morföräldrar och en utländsk utbytesstudent och vi får en lustig resa mot ung kvinnlighet.


Girls just wanna have fun

Janey (Sarah Jessica Parker) is an army brat who is thrilled to be transferred to the home of her favorite dance show Dance TV. She and new friend Lynne (Helen Hunt) are thrilled when the show auditions new talent. Defying her dad, Janey auditions and gets into the finals. She finds herself paired up with dreamboat Jeff (Lee Montgomery) who unfortunately catches the eye of rich girl, Natalie (Holly Gagnier). Despite her father's objections, and Natalie's manipulations, Janey is determined to win the spot.


Tjenare Kungen:

Det är 1984. 19-åriga Abra bor i lilla Billingsfors och är den ende punkaren. När synthbandet Happy Gigolos sticker därifrån efter en misslyckad spelning hänger hon med till Göteborg och bestämmer sig för att starta ett punkband, Tjenare kungen, tillsammans med Millan. Drömmen är att få ge ut en singel till jul.




En trevlig filmkväll med popcorn och cola och en filt skulle inte vara helt fel...

Träligt

Jag får be så hemskt mycket om ursäkt över att det blivit väldigt mycket politik i bloggen på sistone. Men här kommer ett till... :)

Idag kom valturnén på gång på riktigt. Det kändes riktigt skönt att stå där och se alla människor titta på mig och känna det tunga ansvaret som vilar på mina axlar. Det är jag som ska se till att vi kommer in i kommunfullmäktige. Jag som ska lobba, besöka och göra reklam. Självklart även mina partikamrater.

Äntligen har jag något att jobba för som jag vet kommer ge resultat, inte bara något som försvinner i perferin. Det känns underbart att för en gångs skull vara behövd och saknad, inte bara satt på undantag.

Vi gör små små framsteg. Vi får se hur det blir söndagen om 4 veckor, om jag står där med pottan över huvudet eller om jag kommer att skrika av glädje.

Lyckorus

Lite reklam för Peter:

Porr?

http://expressen.se/index.jsp?a=657677
Underbar debattartikel om porr.

Funderingen om Lars Ohly

Idag fick jag träffa Lars Ohly. Jag och L åkte till Jönköping och hade roligt ihop på vägen dit, lyssnade på Maud och Uffe och pratade om allt möjligt.

L parkerade bilen och vi gick fort mot Hoppets torg där Lasse skulle hålla tal. Så hörde jag hans röst och stannade till för att först titta på vilket folk som kom. Suzanne och Viveka och Alice var där. Underbara människor!

Lasse höll sitt brandtal och inkluderade de de olika valpunkterna Vp kommer med nu i valet. Han höll ett ganska lagom långt tal som varken var för segt eller innehöll en massa siffror. Tyvärr kunde han inte hålla ifrån sig att kritisera de andra partierna, och det gillade jag inte riktigt, för jag tycker att man ska framhäva sina egna fördelar istället för att prata illa om andras nackdelar.

Sen att jag inte håller med om allt han säger, men så är det ju inom ett parti. Alla kan inte tycka lika. Prostituionen verkar vara en glödhet fråga som jag gärna skulle diskuterat med honom om det inte var för den anledningen att jag har så lite fakta på fötterna.

Men så slutade han tala, och jag väntade otåligt på att han skulle komma fram till oss och börja snacka. Jag ställde mig och log mot honom, och då märkte han mig. Först hälsade han på Love, och sen på mig. Han tittade mig i ögonen och log och verkade väldigt glad. jag berättade att jag står först på listan till Tranås, då sa han åhå, vad roligt, det är roligt att ni är med! Vet inte om han menade det eller om det bara var en floskel han hävde ur sig, men han verkade mena det.

Tyvärr slet journalisterna bort honom från oss, jag såg att han gärna hade velat prata med oss mer, men ja, som sagt, så han bara sa "lycka till i tranås" och sen skildes vi åt. Det tog väl allt som allt tre fyra minuter.. efteråt fikade jag och L och sen skjutsade han hem mig.

Jag gillar Lars Ohly. Engagemang är som sagt väldigt sexigt. Och han är sexig. *ler menande*. jag menar, vem skulle inte falla för den här snyggingen?

Tjuvlyssnat

Sverigedemokrat: Här, ta lite information!
Kille 20+: Nej, jag vill inte ha!
Sverigedemokrat: Men kom igen, ta lite info, lita inte på vad media skriver.
Kille 20+ (trött): Nej men ärligt... jag vill inte ha, jag gillar verkligen inte er!
Sverigedemokrat: Men sluta vara så fördomsfull!


Måste bara tipsa om :
http://www.tjuvlyssnat.se

Världens underbaraste sida. Folk säger verkligen korkade saker här i Sverige...

Jädrar i hålet

I morgon ska jag få träffa Lars Ohly igen och bete mig som värsta groupien. I lööv him! Kanske märks på min bloggsida? *skratt*

Och sen blir det väl uppsats för 100% resten av dagen. *suckar*.

Här skulle följa något fint om vänsterpartiet och varför man ska rösta på dem, men det tar vi i morgon när jag fluktat färdigt på Lars Ohly... :P

Alexanders dröm. Om mig.

http://snelahesten.blogspot.com/2006/08/drm.html



Konstigt. Och intressant. På mer än ett sätt...

Funderingen om Uppsatsen

Jahaja, så sitter man här igen en sen natt och ångestjobbar med uppsatsen. Jag tycks inte komma någon vart verkar det som. 15 sidor och den ska vara inlämnad senast tisdag natt. Jag får dricka mycket te i morgon och äta massor av koffeintabletter. Kan vara en idé att ringa mig, för jag kommer vara så speedad så vi kommer att ha mycket trevliga samtal.. *skratt*

Imorgon /idag blir det ny vecka och speedfart med skolarbete. Hoppas verkligen att jag hinner klart till den 23e annars blir det hej hej socialen för mig i höst och söka meningslösa jobb som inte leder någon vart. Något positivt ska väl komma ut av att jag eventuellt blir arbetslös också, då kan jag ju ägna mig åt politiken på full tid och skriva debatter och åka runt på skolor och prata med folk i partiföreningen och gå på fackmöten.

Så hemskt illa är det nog inte att vara arbetslös heller men sen är det ju det där fina i kråksången om att man måste ha pengar för att överleva och för att kunna köpa saker man vill ha. Just nu vill jag göra om vardagsrummet. Det ser för jävligt ut helt enkelt. Jag vill köpa nya möbler. Jag vill möblera om och kasta ut gamla saker som bara skräpar istället för att göra någon nytta. Svårstädat är det också för den delen.

Sen trycker de gamla kärleksproblemen på som vanligt och det här har varit en sån där dag då jag bara känt mig som något man kastar bort på en soptipp och lämnar kvar för att ruttna. Ingen kärlek, inget sex och bara en massa drömmar som det säkert inte blir något med.

Jag vill jag vill jag vill skriva en sångtext om allt jag upplevt men det blir bara fånigt så det funkar inte bra. Det här med att skriva blogg tar bort en del av inspirationen när det inte går att uttrycka sig i en sångtext som inne håller så få ord. Hur ska jag kunna beskriva en känsla med så få ord? Det funkar bara inte.

Funderingen om att ständigt vara kåt och tacksam

Den där kliande känslan har kommit tillbaks. Den försvann aldrig riktigt, utan bara dämpades lite. Det är som om jag upptäckt en ny kropp, som jag kan vara bekväm i. Den här nya kroppen kan utföra massor av saker som den gamla inte kunde.
Eller så beror det väl på att jag upptäckt en massa nya saker i sommar. Det är en massa flashbacks, små små minnesfragment som spelas om och om igen och gör att jag måste, om och om och om och om igen... men någon gång måste det här ta slut tänker jag. Det gör det inte. Jag tycker, att egentligen är det inget problem, snarare tvärtom.

Problemet är väl snarare att jag måste njuta av det här ensam, och inte med någon som förstår mig och förstår vad det är jag går igenom. När jag pratar om det här tror folk att det bara handlar om att vara het, och när den här hettan gått bort så försvinner den. Att uppmuntra den gör det snarare värre, jag vill och vill om och om igen. Så jag försöker tränga bort det, att inte tänka på det.

Men de där minnesfragmenten tränger sig på..... handen över min kropp, som smeker min nacke långsamt och får mig att rysa av välbehag, kyssarna på halsen, handen mjuk men ändå så hård över bröstvårtan, pekfingret som cirkulerar runt naveln, fingertopparna som smeker min rygg upp och ner, någon som tittar mig i ögonen och pressar sitt huvud mot mitt, den våldsamma kyssen i köket som bär spår av förbjuden frukt, ögon, alltid ögon, och där, under den varma täcket exploderar känslor som inte går att förklara, känslor, alltid känslor, bli nedtryckt i sängen, med armarna nedhållna, känslan av att inte kunna röra sig, bara vänta på en varm tunga som driver mig till vansinne, känslan av att försöka skaka sig loss, känslan av undergivenhet, att inte kunna göra något, bara vänta.

Jag är trött på dessa valpar som man med ett ord kan krossa. Jag kan trycka ner dem i golvet med mina stilettklackar och hästpiskan. Sluta be om ursäkt för att du finns, att du genast ska försvinna om det inte passar sig. Sånt orkar jag inte med. Jag ska ständigt vara tacksam för dessa valpar, ständigt vara snäll när jag bara vill skrika. Jag behöver någon som inte säger tack utan bara tar för sig, utan att fråga om jag vill eller inte.

Jag behöver någon som trycker upp mig mot väggen och hånglar upp mig tills jag blir galen. Någon jag inte kan trycka ner med ett enkelt knäpp med fingrarna. Någon som verkligen förstår vad det är jag behöver och ger mig det utan att jag behöver fråga eller spela en massa spel.