Vänsterpartiets distrikt...

I lördags hade Vänsterpartiet distriktsmöte i Huskvarna för Jönköpings län. Och jag var där...:)

Så jag fick träffa Lars Ohly. Jag hade velat snacka med honom mer, men ville inte störa honom för det var så många som ryckte och slet i honom så jag lät bli. När han höll sitt brandtal för oss Vänsterpartister så blev jag medryckt av hans optimism. Engagemang är sexigt. Förstår inte varför många tycker han är så tråkig, det är snarare tvärtom. Män med grått hår har något speciellt. Våra blickar möttes både en och två gånger och jag fick känslan av att han flörtade med mig. Men det kan vara helt enkelt så att han tyckte det var trevligt med unga människor i partiet.

Dessutom blev jag vald till att jobba med kvinnopolitik på länsnivå. Skojjigt, men det kommer nog bli rätt så jobbigt. Vi får se hur det blir...

jag måste vara galen

Jag har just spenderat 135 kr på en ros till Fredrik Virtanen. Hoppas att han får den!

Tankar kring lärdom

På sistone så jag har funderat kring de här orden jag fick i mitt dagliga astrologibrev.

”Gillar du verkligen honom, eller gillar du honom för att du vill att han ska gilla dig?`”

Kanske har de rätt. Kanske gör jag det. Då känns ju det senaste året bara rent bortkastat om det verkligen är så.. * blir deppig *. Fast det känns bättre att ha något ouppnåligt eftersom då koncentrerar jag mig på det och inget annat. Och gör inte en massa dumma saker som jag bara ångrar sen. För visst ångrar jag en hel del, nu när man ser på det så här i efterhand.. År2003 var ett sådant år exempelvis. Det året hade jag lika gärna kunna gömma mig i sanden och bara försvinna för då gjorde jag bara en massa dumheter. Men jag lärde mig en hel del också. Men ibland undrar jag om det inte bara var lärdomar som jag inte ville ha. Hösten 2004 mår jag illa bara jag tänker på nu. Usch. Tror aldrig jag varit så deppad som jag var då. Jag hade ingen aning om vad jag ville med mitt liv, det kändes som om allt jag gjorde saknade innehåll. Visste inte vart jag var på väg.
Tack vare vissa människor som jag pratade och pratade och pratade med så löste sig det förra året. Jag känner mig lite bättre, för varje dag som går. Men ibland är det något som gör mig ledsen och då halkar jag lite bakåt igen. För att haka framåt igen. Och så vidare…

Dålig

Usch, vad dålig jag blivit på att skriva här...

men det ska bli ändring på snart. internet hemma!:)