jag har sovit två timmar i natt. jag har sminkat mig fin. jag har hittat rätt kläder för en gångs skull. jag har övat på gitarren. jag har skrivit ett brev. jag har längtat efter den här dagen. jag har ätit alldeles för lite. för vad, egentligen?
suckar. ska kanske ta det från början.
Hade som sagt sovit alldeles för lite. Som vanligt. Kan inte sova längre av ngn anledning. Så just nu .... är jag yr och extremt flummig och speedad med för den delen....
åkte in till skolan. lektion. tiden tickade framåt. blev mer och mer nervös ju längre tiden gick. kunde knappt andas, än existera och fokusera mig. längtade bara hela tiden.
yes, I got the case of BAAAAAD love. ville egentligen inte träffa honom, ville långt bort och bara försvinna. för nu skulle ju sanningen fram. anyhoo. gick på toa för säkert femtielfte gången. så nervös. tog en halstablett för att jag skulle lukta gott i munnen - in case of any kisses.....
och gick jag in till IRKs del av keyhuset. jag ville spy, bort långt därifrån. tog en djup suck innan jag slutligen knackade på dörren. nisse ropade ”kom in”, och jag öppnade dörren. jag tog ett steg in, och kände hans doft överallt. intoxicating. men jag måste fokusera mig. så jag frågade om vi kunde ta en promenad istället. han svarade visst, det kan vi göra, men inte så länge ,jag måste vara tillbaks innan ett.
said and done. åhh vad jag avskyr den här delen! han var så distanserad hela tiden. stängd. svarade givetvis på frågorna, men duckade de mer personliga frågorna som en politiker. när en elev gick förbi honom och sa hej blev han perplex. hur skulle han hantera den här situationen? men jag la märke till hans lättnad när hon bara gick förbi honom.
det var så svårt att titta på hans ansikte, se in i det där älskade ansiktet som jag tycker så mycket om, och se att det inte fanns något. inte en enda tillstymmelse till känsla. jag höll på att börja gråta flera gånger. inte fick jag fram något av det jag skulle säga. han är skicklig på att manövrera bort sånt. eller så var jag så uppe i stunden att jag totalt glömde bort allt. som vanligt. men han fick mig att känna som om jag var den enda han ville prata med just då.
men... allt jag skulle sagt. bara bortglömt. finns inte mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar