21:42 var ett sista livstecken
från dig
då försvann det som band oss samman
Något så trivialt,
Något så banalt,
som ett WordFeud spel.
Varje gång jag hör ett pling i mobilen
Hoppas jag att det är ett mejl
från dig
Jag blir lika besviken varje gång
Idag använde jag de strumpor
jag tvättade hos dig
Satt på sängen, tvekade
Höll andan
Borrade in din doft i min näsa
en sista gång
Jag ville bara skrika
vänta! älska mig, jag vet
att du kan älska mig.
Men det är försent
det som är gjort är gjort
Det är dags, att se framåt
och inte bakåt
det är dags
att en gång för alla
sluta hoppas
skaka av mig sorgen
och med fasta steg
gå vidare i livet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar