Orörd, berörd
Skakad, inte störd
Snart på väg
men ändå långt bort ifrån
Går stadigt
men känner ändå ett dån
tomma ögon
men livfulla ord
en mun som ständigt rör sig
och som för det mesta säger nej
inte idag igen
ett möte som inte blir av
hade det på känn
det här kommer nån gång bli min grav
något onämnbart
i en ständig rörelse
som bara är att gilla
men får mig att må illa
blir lätt blasé
på denna kliché
något onämnbart
i en ständig rörelse
växer sig stor
som en tumör
skapar märkliga växlingar
i mitt humör
snart högt, nej lågt
nej högt, ej lågt
blir lätt blasé
av denna känslomässiga kliché
en väntan
en förväntan
på mer än något snabbt
varför ge mig en droppe
när jag suktar efter hela havet
inte falla för någon upptagen man
det spelar ingen roll att han är grann
jag borde fatta
bara lägga ner
för det spelar ingen roll hur jag ber
hur jag än gör
är jag slagen,
ner för räkning pang, boom krash
jag borde ta mig i kragen
han är ju upptagen
men känslor är inget man rår på
han kan slå dunster i mina blå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar