varför skulle den komma idag? av alla gånger? jag avskyr det här. vill inte ha mens. och värk. och skit. jävlaranamma vad killar har det lätt för sig egentligen. och dom fattar det inte!
jag fungerar inte som en normal människa under den här tiden. måste tänka på vad jag ska ha för kläder, får inte sitta för tight, måste andas. kan inte gå naken.
Jag har haft det här sen jag var 12. Innan var det något jag ville ha, kan du tänka dig det. Sen när jag fick det skämdes jag mest. Jag minns de första bindorna mamma köpte till mig. Idag skulle man bara skratta åt dem, för de skyddade verkligen ingenting. Det var ett grönt paket, vill jag minnas.
Sen efter oskulden bröts blev det enklare, äntligen kunde jag använda tampong och slippa den där äckliga lukten. Det var en pina varenda månad. Det är det fortfarande. Då ännu mer eftersom man övertygad att det man kände själv kände också andra. Lukten alltså.
Jag har haft flera pinsamma ögonblick då killar upptäckt att jag är helt röd i baken, jag blir då illröd i ansiktet och skyndar mig hem eller in på mitt rum och byter kläder.
Denna mensvärk! Jag hade sådan stark värk att jag svimmade vid flera tillfällen. Fick tabletter, men inte fan hjälpte dom. Kunde ligga vaken til klockan fyra på morgonen och skrika för att det gjorde så ont. Mamma fick komma och lägga sig bredvid mig en gång för att jag grät så ont gjorde det. En gång fick jag en sådan attack att jag bara låg i soffan och skakade. Usch!
Dessa jäkla läkare som säger att det ska bli bättre efter man fött barn. I helvete heller! Nej, efter jag fött Johanna lindrades verkligen inte mensvärken. Så satte gyn in en hormonspiral och jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv. Ingen mens, ingen mensvärk. Underbart!
Förr förra sommaren tog jag ut den, eftersom den gick ut. Var lite harig av mig och vågade inte sätta in en ny. Så sen 2004 har jag gått utan. Om jag har ångrat mig. Skulle satt in en ny på en gång. Tänk så skönt att slippa oroa sig för skydd varje gång man ska ha sex. Och detta eviga krånglande med kondomer.
Men så försvann mensen igen, med tabletter den här gången. Men usch. nej. Jag mådde skit av tabletterna så då tog jag bort dem. Men faktiskt, efter graviditeten minskade antal dagar som jag hade mens och hur mycket. Jag kunde blöda i SJU dagar (och mer, om det ville sig illa). Nu är det kanske två, tre dar på sin höjd. Ibland en dag. Men då använder jag min psykiska vilja, och ”tvingar” bort den..låter konstigt. Men det fungerar!
Men. Mens är en av de kvinnliga funktionerna jag önskade att jag kunde slippa.
lördag, juli 22, 2006
tisdag, juli 11, 2006
sexighet.längtan.förvirring.
Okej, nu ska jag berätta något som jag gått och dragits med hela jävla helgen (och inte bara i helgen, utan under en period nu).
Ända sen jag slutade med minipillrerna har jag känt ett enormt sug. Inte bara efter ömhet, utan också efter närhet, sex, ja, råsex, rent av till och med. Det kvittar hur mycket jag onanerar eller duschar kalla duschar, ganska snart igen så känns könet som ett enda pulserande kroppsdel. Den bultar och gör sig påmind så fort jag tänker på en upphetsande scen, någon tar mig bakifrån i köket, i ett tält, någon piskar mig och ger mig röda strimmor över kroppen, en okänd man eller kvinna ger mig en skön stund med tungan, någon hånglar upp mig mot en vägg, någons kläder ligger på golvet, och han / hon smeker mig med heta händer över min kropp i ett mörkt rum, en och så vidare.
Jag kan berätta hur många scener som helst, men de slutar alltid med samma sak. Så fort orgasmen har lugnat ner sig fortsätter fantasin och jag kan inte sluta, utan bara vill ha mer och mer.
Jag fantiserar om hur det skulle kännas att bara kyssas med någon i flera timmar, med tunga, utan tunga, på halsen, nyckelbenen, brösten, bröstkorgen, magen......jag drar naglarna ut med armarna och de lämnar märken, men jag känner inte av smärtan. Jag går utan bh, och känner hur bröstvårtorna smeks av tyget, och hur tunga de känns när jag går. Som om hela jag bara bestod av bröst och ingenting annat. Jag smeks sakta av den varma luften som virvlar runt min kropp...
Ja, själv förstår jag inte varför alla dessa tankar dyker upp nu. Och inte går de att hejda heller, utan kan dyka upp närsomhelst, hursomhelst. Igår höll jag på att förgås av den tjocka stämningen, tankarna virvlade i huvudet och jag kunde inte hindra dem, de bara snurrade runt och jag ville skrika åt dem att sluta, men nej, de bara fortsatte så fort jag blundade. Luften darrade av passion, men det fanns ingen som kunde ta hand om mina kval utan jag fick lösa det själv, som en tillfällig lösning...
Med enkla ord, jag vill bara bli påsatt av någon, man , eller kvinna, det spelar ingen roll. Bara du kan förverkliga mina fantasier.. och leva ut dem för fullt. Inte bara tala om att göra det, utan verkligen göra det också. Klarar du av det?
Ända sen jag slutade med minipillrerna har jag känt ett enormt sug. Inte bara efter ömhet, utan också efter närhet, sex, ja, råsex, rent av till och med. Det kvittar hur mycket jag onanerar eller duschar kalla duschar, ganska snart igen så känns könet som ett enda pulserande kroppsdel. Den bultar och gör sig påmind så fort jag tänker på en upphetsande scen, någon tar mig bakifrån i köket, i ett tält, någon piskar mig och ger mig röda strimmor över kroppen, en okänd man eller kvinna ger mig en skön stund med tungan, någon hånglar upp mig mot en vägg, någons kläder ligger på golvet, och han / hon smeker mig med heta händer över min kropp i ett mörkt rum, en och så vidare.
Jag kan berätta hur många scener som helst, men de slutar alltid med samma sak. Så fort orgasmen har lugnat ner sig fortsätter fantasin och jag kan inte sluta, utan bara vill ha mer och mer.
Jag fantiserar om hur det skulle kännas att bara kyssas med någon i flera timmar, med tunga, utan tunga, på halsen, nyckelbenen, brösten, bröstkorgen, magen......jag drar naglarna ut med armarna och de lämnar märken, men jag känner inte av smärtan. Jag går utan bh, och känner hur bröstvårtorna smeks av tyget, och hur tunga de känns när jag går. Som om hela jag bara bestod av bröst och ingenting annat. Jag smeks sakta av den varma luften som virvlar runt min kropp...
Ja, själv förstår jag inte varför alla dessa tankar dyker upp nu. Och inte går de att hejda heller, utan kan dyka upp närsomhelst, hursomhelst. Igår höll jag på att förgås av den tjocka stämningen, tankarna virvlade i huvudet och jag kunde inte hindra dem, de bara snurrade runt och jag ville skrika åt dem att sluta, men nej, de bara fortsatte så fort jag blundade. Luften darrade av passion, men det fanns ingen som kunde ta hand om mina kval utan jag fick lösa det själv, som en tillfällig lösning...
Med enkla ord, jag vill bara bli påsatt av någon, man , eller kvinna, det spelar ingen roll. Bara du kan förverkliga mina fantasier.. och leva ut dem för fullt. Inte bara tala om att göra det, utan verkligen göra det också. Klarar du av det?
söndag, juli 09, 2006
Söndag
transportsträckan
är nästan slut
tiden är ute
borde jag, eller inte?
tänker jag i mitt stilla sinne
parfymen gör mig andnöd
o huvudet snurrar
de där cidrena igår spelade egentligen ingen roll
allt är som det alltid har varit
skulle kanske inte varit så tillbakadragen
skulle. tagit för mig mer
trött
mina tankar spelar mig ett spratt
tryckt tyst stämning
händer överallt
djupa suckar
hjärtat bultar i 180
konstig känsla i magen
blir irriterad, tränger bort den
försöker att återigen inte tänka
inte tänka nu, tänker jag
men jag gör inget annat än tänker
åter hemma igen
jag dåsar till
men känslan
kommer tillbaks
röda kinder
otåliga rörelser
en darrning i luften
nånting ska hända
minsta lilla rörelse
och mystiken kan vara över
för evigt
måste röra mig, måste bort
kan inte falla ner igen
var still mitt hjärta
förråd mig inte
väntar
söker
försöker
går på en tunn tråd
som närsomhelst kan brista
men
vågar inte
drar tillbaka
och transportsträckan
tar slut.
är nästan slut
tiden är ute
borde jag, eller inte?
tänker jag i mitt stilla sinne
parfymen gör mig andnöd
o huvudet snurrar
de där cidrena igår spelade egentligen ingen roll
allt är som det alltid har varit
skulle kanske inte varit så tillbakadragen
skulle. tagit för mig mer
trött
mina tankar spelar mig ett spratt
tryckt tyst stämning
händer överallt
djupa suckar
hjärtat bultar i 180
konstig känsla i magen
blir irriterad, tränger bort den
försöker att återigen inte tänka
inte tänka nu, tänker jag
men jag gör inget annat än tänker
åter hemma igen
jag dåsar till
men känslan
kommer tillbaks
röda kinder
otåliga rörelser
en darrning i luften
nånting ska hända
minsta lilla rörelse
och mystiken kan vara över
för evigt
måste röra mig, måste bort
kan inte falla ner igen
var still mitt hjärta
förråd mig inte
väntar
söker
försöker
går på en tunn tråd
som närsomhelst kan brista
men
vågar inte
drar tillbaka
och transportsträckan
tar slut.
Lördag
mörker
människor överallt
jag fryser i en sovsäck
väntar
vad väntar jag på?
utanför min kropp
blickar ner på mig själv
tänker efter före
men i sorgens tid
erkänner nederlag
huvudet snurrar av tankar
vill bara stänga av
du måste sluta tänka
tänker jag
saknar något
tysta andetag
jag betraktar i gryningen
förstår inte
varför det alltid ska sluta så här
människor överallt
jag fryser i en sovsäck
väntar
vad väntar jag på?
utanför min kropp
blickar ner på mig själv
tänker efter före
men i sorgens tid
erkänner nederlag
huvudet snurrar av tankar
vill bara stänga av
du måste sluta tänka
tänker jag
saknar något
tysta andetag
jag betraktar i gryningen
förstår inte
varför det alltid ska sluta så här
söndag, juli 02, 2006
Bada!!
Idag har jag varit och badat! :) Med oss följde Johanna, Sofia, Harald och Robin.
Robin lyckades övertala Harald om att följa med. Det var ju bra tyckte jag, så de kom ut ur den där trånga lägenheten och kunde ha roligt med oss också.
Svalt och skönt var det. Vi badade nog ganska länge, riktigt soakade oss. Tjonke och Harald simmade över halva sjön och snackade tillsammans om allt möjligt. Själv fick jag passa Johanna och Sofia och Smilla så att hon inte stack iväg......
Men åå. Måste bada igen. Måste få med mig lajvgänget då.
Tyckte lite synd om Harald som tvingas iväg på en låång Ölandsresa som han inte vill åka på......
Robin lyckades övertala Harald om att följa med. Det var ju bra tyckte jag, så de kom ut ur den där trånga lägenheten och kunde ha roligt med oss också.
Svalt och skönt var det. Vi badade nog ganska länge, riktigt soakade oss. Tjonke och Harald simmade över halva sjön och snackade tillsammans om allt möjligt. Själv fick jag passa Johanna och Sofia och Smilla så att hon inte stack iväg......
Men åå. Måste bada igen. Måste få med mig lajvgänget då.
Tyckte lite synd om Harald som tvingas iväg på en låång Ölandsresa som han inte vill åka på......
lördag, juli 01, 2006
Sommarlajv. Redogörelse
Sommarlajvet. Redogörelse.
Daterat: Idag kl 22:23 Läst: 0 gånger
(För er som är intresserade kan jag berätta att G.P stannade kvar ända till 21.20 ikväll för han orkade inte vänta på bussen i en timma i Vadstena.... )
Meen, nååja.
Kom till Sobel, la ifrån mig grejjerna. Jag, Pimse och Jesper gick till Willys tillsammans. Jesper blev lite sur när jag förväxlade honom och Kenny. *garv*. Meen! En tonårsröst som en annan. Jag hör ingen skillnad!
Iaf. Vi la på massor av grejjer, sallad, smör, och så vidare. Jag och Jesper fipplade med cidern tillsammans och han tyckte jag var galen när jag började lasta på ciderflaska efter ciderflaska. 17 st, och det tyckte han : det där kommer vi aldrig dricka upp! Nååå Jesper, jag antar att du har hatten någonstans i närheten? Eller ska vi kanske tvinga på dig Emilias kjol igen? *asgarv*.
Vi lastade på grejj efter grejj och tänkte väl inte riktigt på hur mycket det kostade. Så vagnen blev rätt full. Vid kassan stötte vi på en bekant, som de andra hälsade på. Och Sonny satt i kassan och såg söt ut.
Kenny och Harald stod och väntade utanför, och oh my gawd vad snygga de var. Jag var tvungen att ta Pimse åt sidan en stund, för vi blev båda så förblindade. Han ska jag liksom vara otrogen med sa jag till Pimse, och vi fnissade ihop till detta faktum. Jag blev mest förstummad, för jag har aldrig sett Harald klädd sån här förut.
Maten betalades och vi åkte snabbt tillbaka med den till Sobel. Ja, jag säger åkte, för vi ”lånade” en kundvagn, som Jesper var snäll nog att ställa tillbaks sen. Sedan fixade jag med utsmyckningen medan Pimse köpte tårtan och hämtade lite extra saker. Det blev jättefint! Tyvärr har vi inget foto på det.... :(
Folket kom en efter en och hjälpte oss att sätta upp saker och annat. Jag sprang omkring med både det ena och det andra och visste inte riktigt vad jag skulle börja, hade så mycket i händerna hela tiden så jag fick stress klä på mig och stress sminka mig på slutet.
Jonas och Karlberg satte på grillen, och det tog väl en två timmar innan maten var färdig. Karlar och grillar, vad är det med dem egentligen??? Men maten blev färdig i alla fall, och det ska Jonas ha en stor eloge för.
Så fort maten var färdig började vi lajva och det var riktigt stelt i början. Vi åt och åt och åt och snackade och snackade. Det gick rätt bra att lajva ändå, trots att vi inte var riktigt förberedda. Pimse och jag gav varandra sticknål hela tiden och jag kunde inte låta bli att garva inombords flera gånger för vi hade det såå mysigt ihop. Jag gick och väntade mest på att min hemlighet skulle avslöjas, men om det tar vi senare.
Första hemligheten avslöjades, nämligen spelkvittona. Det spelade Pimse ut asbra, och jag blev lite förvirrad över vilken riktning jag skulle ta det. Men det löste sig. Och alla spelade bra på reaktionerna med.
Vi åt, skrattade och myste ihop. Tror inte vi hade någon död stund (eller jo det hade vi, men inga långa stunder så som det kan bli i lajven ibland). Tjonke blev jag och Pimse lite sura på, han spelade aldrig ut sin gay hemlighet som han hade fått i uppdrag att göra. Men det gjorde inte så mycket. Efter pausen staplades hemligheterna på varandra, men det gick bra det med. Jonas var otrogen med hushållerskan, osv..
När sen Pimse började spela full, då började alla andra också med det. Jesper spelar full asbra! :) Men jag märkte att det var svårt att koppla bort den där ”fyllegrejen”. Det var väldigt kul att spela full också. Hon började tjata om Inger, och att Tjonkes karaktär borde träffa Inger, den permanentade ”pudeln”. Det blev det stående skämtet och kommer säkert komma igen i höst när man vill retas lite med Pimse... *hehe*.
Okej. Efter tårtan blev det dags för oss att spela upp själva otrohetsaffären. Vi hade, tidigare under kvällen sagt att vi skulle hämta en flaska exklusivt vin i källaren jag och ”Greger” (Harald). Så Harald och jag går neråt trappan mot toaletterna. Jesper gör ansatser till att följa med oss, men Pimse hindrar honom och håller fast honom medan jag och Harald går in på toaletten för att hitta ”vinflaskan”. Jag sköljer den med kallt vatten, och mina händer skakar, jag är jättenervös. Det är han med märker jag, så jag försöker prata med honom och samtidigt lugna ner både honom och mig.
Vi går ut, ställer av flaskan i trappan. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja, om jag verkligen ska göra något, eller bara låtsas göra något. Så jag gör något som ser lite halvt skumt ut, närmar mig honom, håller om honom. Jesper kommer nerför trappan och undrar vad vi håller på med. Jag kommer ihåg att jag ska spela full , så jag vinglar till och säger leendes : vi hånglar, varför undrar du det??
Varpå han skriker usch erika (min karaktär) och springer upp för trappan. Pimse stannar kvar och ler mot mig och säger att det inte är någon fara. Jag och Harald går upp.
Harald går in, men går snabbt ut igen. Jag orkar inte se deras blickar (in i karaktärs mode nu... *ler*) så jag följer efter Harald ut och han skakar, ser väldigt ledsen ut och spelar ut hela registret: jag är din halvbror, vi har samma pappa. Men jag ääälskar dig.. !! gosh vad bra spelat det var av Harald. Tror aldrig jag sett honom i en sådan roll förut.
Nåja, han pratar med Karlberg (som spelar pappan i familjen), och Karlberg kommer ut och spelar förkrossad.
Du har legat med din bror! Skriker jesper över hela salen och incest ordet yttras en hel del... Det enda sammanbrottet på det andra följer, och det hela slutar med jag går in i rummet där jag ska mördas. Där stannar jag tills lajvet är över. En efter en kommer de in i rummet och försöker få mig att gå ut igen. Jag blir rörd av deras omtänksamhet för min karaktär....
Nåja, Haralds Greger kommer in som en av de sista och talar om hur ”mycket han älskar mig” och hur ”svårt det här är för honom”. Han var så övertygande i sin roll att jag blev lite störtförälskad på stället i honom. *ler*.
Så efter en stund ska alla gå och lägga sig och jag skriker på slutet och ... ”dör”.
Vi var alla nöjda efter ett långt lajv och trötta så alla skyndade sig rätt fort hem. Dagen därpå var vi alla trötta och väldigt väldigt ”bakfulla”.
Så mycket lajvande blev det inte, men vi hade skojj ändå. Efter lajvet delade jag o Pimse ut poängen och då fick G.P tredje plats, Karlberg andra plats och Harald *taraam taraaam* första plats för sin ”plågade italienare”....
Sen plockade vi ihop, och satt ute och pratade en stund. De snackade mest om rollspel och jag kände mig inte på humör för sådan så jag funderade mest på annat........
G.p och jag satte på ”stolthet och fördom” när vi kom hem sen. passande film på något sätt.... *hehe*.
Daterat: Idag kl 22:23 Läst: 0 gånger
(För er som är intresserade kan jag berätta att G.P stannade kvar ända till 21.20 ikväll för han orkade inte vänta på bussen i en timma i Vadstena.... )
Meen, nååja.
Kom till Sobel, la ifrån mig grejjerna. Jag, Pimse och Jesper gick till Willys tillsammans. Jesper blev lite sur när jag förväxlade honom och Kenny. *garv*. Meen! En tonårsröst som en annan. Jag hör ingen skillnad!
Iaf. Vi la på massor av grejjer, sallad, smör, och så vidare. Jag och Jesper fipplade med cidern tillsammans och han tyckte jag var galen när jag började lasta på ciderflaska efter ciderflaska. 17 st, och det tyckte han : det där kommer vi aldrig dricka upp! Nååå Jesper, jag antar att du har hatten någonstans i närheten? Eller ska vi kanske tvinga på dig Emilias kjol igen? *asgarv*.
Vi lastade på grejj efter grejj och tänkte väl inte riktigt på hur mycket det kostade. Så vagnen blev rätt full. Vid kassan stötte vi på en bekant, som de andra hälsade på. Och Sonny satt i kassan och såg söt ut.
Kenny och Harald stod och väntade utanför, och oh my gawd vad snygga de var. Jag var tvungen att ta Pimse åt sidan en stund, för vi blev båda så förblindade. Han ska jag liksom vara otrogen med sa jag till Pimse, och vi fnissade ihop till detta faktum. Jag blev mest förstummad, för jag har aldrig sett Harald klädd sån här förut.
Maten betalades och vi åkte snabbt tillbaka med den till Sobel. Ja, jag säger åkte, för vi ”lånade” en kundvagn, som Jesper var snäll nog att ställa tillbaks sen. Sedan fixade jag med utsmyckningen medan Pimse köpte tårtan och hämtade lite extra saker. Det blev jättefint! Tyvärr har vi inget foto på det.... :(
Folket kom en efter en och hjälpte oss att sätta upp saker och annat. Jag sprang omkring med både det ena och det andra och visste inte riktigt vad jag skulle börja, hade så mycket i händerna hela tiden så jag fick stress klä på mig och stress sminka mig på slutet.
Jonas och Karlberg satte på grillen, och det tog väl en två timmar innan maten var färdig. Karlar och grillar, vad är det med dem egentligen??? Men maten blev färdig i alla fall, och det ska Jonas ha en stor eloge för.
Så fort maten var färdig började vi lajva och det var riktigt stelt i början. Vi åt och åt och åt och snackade och snackade. Det gick rätt bra att lajva ändå, trots att vi inte var riktigt förberedda. Pimse och jag gav varandra sticknål hela tiden och jag kunde inte låta bli att garva inombords flera gånger för vi hade det såå mysigt ihop. Jag gick och väntade mest på att min hemlighet skulle avslöjas, men om det tar vi senare.
Första hemligheten avslöjades, nämligen spelkvittona. Det spelade Pimse ut asbra, och jag blev lite förvirrad över vilken riktning jag skulle ta det. Men det löste sig. Och alla spelade bra på reaktionerna med.
Vi åt, skrattade och myste ihop. Tror inte vi hade någon död stund (eller jo det hade vi, men inga långa stunder så som det kan bli i lajven ibland). Tjonke blev jag och Pimse lite sura på, han spelade aldrig ut sin gay hemlighet som han hade fått i uppdrag att göra. Men det gjorde inte så mycket. Efter pausen staplades hemligheterna på varandra, men det gick bra det med. Jonas var otrogen med hushållerskan, osv..
När sen Pimse började spela full, då började alla andra också med det. Jesper spelar full asbra! :) Men jag märkte att det var svårt att koppla bort den där ”fyllegrejen”. Det var väldigt kul att spela full också. Hon började tjata om Inger, och att Tjonkes karaktär borde träffa Inger, den permanentade ”pudeln”. Det blev det stående skämtet och kommer säkert komma igen i höst när man vill retas lite med Pimse... *hehe*.
Okej. Efter tårtan blev det dags för oss att spela upp själva otrohetsaffären. Vi hade, tidigare under kvällen sagt att vi skulle hämta en flaska exklusivt vin i källaren jag och ”Greger” (Harald). Så Harald och jag går neråt trappan mot toaletterna. Jesper gör ansatser till att följa med oss, men Pimse hindrar honom och håller fast honom medan jag och Harald går in på toaletten för att hitta ”vinflaskan”. Jag sköljer den med kallt vatten, och mina händer skakar, jag är jättenervös. Det är han med märker jag, så jag försöker prata med honom och samtidigt lugna ner både honom och mig.
Vi går ut, ställer av flaskan i trappan. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja, om jag verkligen ska göra något, eller bara låtsas göra något. Så jag gör något som ser lite halvt skumt ut, närmar mig honom, håller om honom. Jesper kommer nerför trappan och undrar vad vi håller på med. Jag kommer ihåg att jag ska spela full , så jag vinglar till och säger leendes : vi hånglar, varför undrar du det??
Varpå han skriker usch erika (min karaktär) och springer upp för trappan. Pimse stannar kvar och ler mot mig och säger att det inte är någon fara. Jag och Harald går upp.
Harald går in, men går snabbt ut igen. Jag orkar inte se deras blickar (in i karaktärs mode nu... *ler*) så jag följer efter Harald ut och han skakar, ser väldigt ledsen ut och spelar ut hela registret: jag är din halvbror, vi har samma pappa. Men jag ääälskar dig.. !! gosh vad bra spelat det var av Harald. Tror aldrig jag sett honom i en sådan roll förut.
Nåja, han pratar med Karlberg (som spelar pappan i familjen), och Karlberg kommer ut och spelar förkrossad.
Du har legat med din bror! Skriker jesper över hela salen och incest ordet yttras en hel del... Det enda sammanbrottet på det andra följer, och det hela slutar med jag går in i rummet där jag ska mördas. Där stannar jag tills lajvet är över. En efter en kommer de in i rummet och försöker få mig att gå ut igen. Jag blir rörd av deras omtänksamhet för min karaktär....
Nåja, Haralds Greger kommer in som en av de sista och talar om hur ”mycket han älskar mig” och hur ”svårt det här är för honom”. Han var så övertygande i sin roll att jag blev lite störtförälskad på stället i honom. *ler*.
Så efter en stund ska alla gå och lägga sig och jag skriker på slutet och ... ”dör”.
Vi var alla nöjda efter ett långt lajv och trötta så alla skyndade sig rätt fort hem. Dagen därpå var vi alla trötta och väldigt väldigt ”bakfulla”.
Så mycket lajvande blev det inte, men vi hade skojj ändå. Efter lajvet delade jag o Pimse ut poängen och då fick G.P tredje plats, Karlberg andra plats och Harald *taraam taraaam* första plats för sin ”plågade italienare”....
Sen plockade vi ihop, och satt ute och pratade en stund. De snackade mest om rollspel och jag kände mig inte på humör för sådan så jag funderade mest på annat........
G.p och jag satte på ”stolthet och fördom” när vi kom hem sen. passande film på något sätt.... *hehe*.
fredag, juni 30, 2006
Förbjudna känslor
Jag sitter utanför ditt rum och väntar. Snart är det min tur. Jag våndas, försöker att inte tänka så mycket vad som ska hända inom den närmsta framtiden. Mp3spelaren och den sköna vilostolen blir min tröst för tillfället. Jag höjer volymen, försöker drömma mig bort och koncentrera mig på musiken istället för mina allt mer förvirrade tankar. Min fot vippar upp och ner till takten i musiken.
Jag är långt borta i tankarnas värld. En skugga dras över mitt ansikte, så jag öppnar ögonen. Du ler, och dina läppar rör sig, du försöker säga något, men jag hör inte för musiken överröstar allt. Så jag tar ut hörlurarna, ler och frågar dig vad du nyss sa. Du ställer om frågan, men allt jag koncenterar mig på är dina läpprörelser. Så fascinerande..
Sakta reser jag mig från stolen och vi vandrar tillsammans in i ditt rum. När jag går bakom dig känner jag doften av din parfym, manlig och viril. Jag motstår mitt behov av att röra dig.
I ditt rum sitter jag på en pinnstol, lagom obekväm för att man inte ska dröja allt för länge. Jag sätter mig längst ut på stolen, som om jag när som helst skulle behöva springa någonstans. Det är varmt här inne, jag svettas och våndas. När som helst skulle jag kunna avlida av värmen, av spänningen och nervositeten.
Du tycks inte märka något av mina inre kval.
Idag är det alltså dags. Idag ska allt komma ut, allt som jag någonsin velat säga. Munnen är torr, känns som ett papper river mig i halsen när jag pratar. Händerna vevar ivrigt i luften, benen sitter tvångsskruvade runt stolsbenen. Mitt inre darrrar, jag försöker att inte verka nervös och uppstirrad, men är säker på att allt syns, att jag går och läsa som en öppen bok. Du sitter bakåtlutad i stolen, med den ena benet över det andra, händerna bakom huvudet. Jag tittar ut genom fönstret, tystnar plötsligt. Ser mig runt omkring i rummet, det känns som om väggarna sluter sig om mig. Jag nyper mig i fingrarna för att komma till liv igen.
Du tittar på mig med bekymrad min, men jag låtsas inte om den. Så fort jag möter din blick slår jag ner min och börjar pilla nervöst med fingrarna. Kläderna klibbar fast på kroppen, jag öppnar munnen för att kunna andas bättre. Rummet känns som en bastu, kan han inte öppna fönstret?, tänker jag desperat. Paniskt försöker jag komma på något att säga, tystnaden är alldeles för kompakt. Försöken till att verka intellektuell och spirituell faller mest platt till marken.
Hela mitt väsen längtar efter att få röra vid dig, att få smeka den mörka solbrända hyn. Ditt okammade långa mörkbruna hår tvinnas mellan dina fingrar, som om du tänker på något. Dina muskler spelar i den alldeles för korta svarta t-shirten, medan din högerhands fingrar trummar otåligt på bordet. När du blir osäker putsar du dina svarta glasögon hårt med nederdelen av t-shirten.
Det blir uppenbart för mig att jag inte kommer våga säga något den här gången heller. Orden känns med ens så platta. Hur ska jag kunna förklara med enkla ord att jag älskar dig? Jag låter tystnaden tala istället.
Din mörka röst ekar i rummet, jag tittar på dig och sväljer hårt. Kanske vet han redan, tänker jag oroligt. Jag försöker lyssna på vad du säger, men det är svårt, jag är mest upptagen med mina egna känslor. Jag ser att du försöker nå fram till mig.
Känslan av allt med en gång kan vara över, att det här är allt jag får, gör att tårarna rinner nerför ansiktet. Jag hindrar dem inte, utan låter dem komma.
Genast rullar du fram stolen, frågar hur det är fatt, men jag är ur stånd till att svara, utan snyftar till och gömmer ansiktet i händerna. Du tar tag i mina händer, håller dem i ett fast grepp som känns tryggt. Tårarna droppar ner på dina skinnbyxor, letar sin väg neråt golvet. Ur ena byxfickan tar du fram ett snytpapper som du torkar mina tårar med. Du ber mig inte förklara något. Som om du förstod allt. Och inga ord var behövda oss emellan. Du ler uppmuntrande mot mig, men säger fortfarande ingenting. En lång stund sitter du och tittar på mig, samtidigt som du håller mina händer. Efter en stund känns sorgen mer hanterbar och gråten ebbar ut.
Innan vi skiljs åt kysser du min panna och sticker till mig ett meddelande. Jag får inte läsa det förräns jag kommer hem. Det sista jag ser innan jag går är ett ögonkast från dig. Det är så mycket känslor i det som jag inte kan tolka.
När jag kommer hem, går jag in på sovrummet, tänder en lampa och sätter mig i sängen. Med darrande händer vecklar jag upp papperslappen och läser:
- - - - Jag skulle älska dig. Om jag kunde. - - - -
Jag är långt borta i tankarnas värld. En skugga dras över mitt ansikte, så jag öppnar ögonen. Du ler, och dina läppar rör sig, du försöker säga något, men jag hör inte för musiken överröstar allt. Så jag tar ut hörlurarna, ler och frågar dig vad du nyss sa. Du ställer om frågan, men allt jag koncenterar mig på är dina läpprörelser. Så fascinerande..
Sakta reser jag mig från stolen och vi vandrar tillsammans in i ditt rum. När jag går bakom dig känner jag doften av din parfym, manlig och viril. Jag motstår mitt behov av att röra dig.
I ditt rum sitter jag på en pinnstol, lagom obekväm för att man inte ska dröja allt för länge. Jag sätter mig längst ut på stolen, som om jag när som helst skulle behöva springa någonstans. Det är varmt här inne, jag svettas och våndas. När som helst skulle jag kunna avlida av värmen, av spänningen och nervositeten.
Du tycks inte märka något av mina inre kval.
Idag är det alltså dags. Idag ska allt komma ut, allt som jag någonsin velat säga. Munnen är torr, känns som ett papper river mig i halsen när jag pratar. Händerna vevar ivrigt i luften, benen sitter tvångsskruvade runt stolsbenen. Mitt inre darrrar, jag försöker att inte verka nervös och uppstirrad, men är säker på att allt syns, att jag går och läsa som en öppen bok. Du sitter bakåtlutad i stolen, med den ena benet över det andra, händerna bakom huvudet. Jag tittar ut genom fönstret, tystnar plötsligt. Ser mig runt omkring i rummet, det känns som om väggarna sluter sig om mig. Jag nyper mig i fingrarna för att komma till liv igen.
Du tittar på mig med bekymrad min, men jag låtsas inte om den. Så fort jag möter din blick slår jag ner min och börjar pilla nervöst med fingrarna. Kläderna klibbar fast på kroppen, jag öppnar munnen för att kunna andas bättre. Rummet känns som en bastu, kan han inte öppna fönstret?, tänker jag desperat. Paniskt försöker jag komma på något att säga, tystnaden är alldeles för kompakt. Försöken till att verka intellektuell och spirituell faller mest platt till marken.
Hela mitt väsen längtar efter att få röra vid dig, att få smeka den mörka solbrända hyn. Ditt okammade långa mörkbruna hår tvinnas mellan dina fingrar, som om du tänker på något. Dina muskler spelar i den alldeles för korta svarta t-shirten, medan din högerhands fingrar trummar otåligt på bordet. När du blir osäker putsar du dina svarta glasögon hårt med nederdelen av t-shirten.
Det blir uppenbart för mig att jag inte kommer våga säga något den här gången heller. Orden känns med ens så platta. Hur ska jag kunna förklara med enkla ord att jag älskar dig? Jag låter tystnaden tala istället.
Din mörka röst ekar i rummet, jag tittar på dig och sväljer hårt. Kanske vet han redan, tänker jag oroligt. Jag försöker lyssna på vad du säger, men det är svårt, jag är mest upptagen med mina egna känslor. Jag ser att du försöker nå fram till mig.
Känslan av allt med en gång kan vara över, att det här är allt jag får, gör att tårarna rinner nerför ansiktet. Jag hindrar dem inte, utan låter dem komma.
Genast rullar du fram stolen, frågar hur det är fatt, men jag är ur stånd till att svara, utan snyftar till och gömmer ansiktet i händerna. Du tar tag i mina händer, håller dem i ett fast grepp som känns tryggt. Tårarna droppar ner på dina skinnbyxor, letar sin väg neråt golvet. Ur ena byxfickan tar du fram ett snytpapper som du torkar mina tårar med. Du ber mig inte förklara något. Som om du förstod allt. Och inga ord var behövda oss emellan. Du ler uppmuntrande mot mig, men säger fortfarande ingenting. En lång stund sitter du och tittar på mig, samtidigt som du håller mina händer. Efter en stund känns sorgen mer hanterbar och gråten ebbar ut.
Innan vi skiljs åt kysser du min panna och sticker till mig ett meddelande. Jag får inte läsa det förräns jag kommer hem. Det sista jag ser innan jag går är ett ögonkast från dig. Det är så mycket känslor i det som jag inte kan tolka.
När jag kommer hem, går jag in på sovrummet, tänder en lampa och sätter mig i sängen. Med darrande händer vecklar jag upp papperslappen och läser:
- - - - Jag skulle älska dig. Om jag kunde. - - - -
tisdag, juni 27, 2006
Vackert i luften
Ännu en ny sida som kommer fram Vet inte vart alla dessa inre bilder kommer ifrån. Har de alltid funnits inuti mig?
You shake me. Ja kanske. Skakad som en dry martini. Skakad, inte rörd.... skakad av impulser, känslostormar...... hela havet inom mig stormar och jag vet inte vilken sida jag ska dra mig mot...
k o m p l i c e r a d dragen mot erotik men kärleken får ta överhanden.....k ä r l e k e n spelar stor roll.... och teatern är en roll jag spelar.......... är rollen din eller min? Vi leker, l e k e r som dårar. Dårar som faller för D j ä v u l e n . .
D j ä v u l e n flinar. Han har fått mig på kroken. Syndernas förlåtelse, jag söker. Men kommer aldrig få det. I hjärtat syndig en gång, alltid syndig.
Otäckt att bara låta sig styras som en docka på tråd.
Ö n s k a d e h a n d l i n g a r får egna ord som klingar vackert i luften. Som poesi. Som k ä r l e k. Som liv.
Dina ord ger mig liv.
Dina ord jag söker. Dina ord tunga på mina axlar. Tunga ord jag söker, inte lätta. De försvinner i sommarvinden, b e t y d e r ingenting.
Skepnaden b a k o m mina axlar lättar sitt mörker. Vem g ö m m e r sig där i gardinerna?
Snart går jag om jag inte får reda .
Reda på vad ?
Mig själv?
R e d a på dig?
Falla djupt ner utan botten. Att se världen utan b o t t e n .
När ska allt det här sluta? När tar det slut?
Nu
Säg A l l t
A l l t d u n å g o n s i n v e l a t s ä g a
You shake me. Ja kanske. Skakad som en dry martini. Skakad, inte rörd.... skakad av impulser, känslostormar...... hela havet inom mig stormar och jag vet inte vilken sida jag ska dra mig mot...
k o m p l i c e r a d dragen mot erotik men kärleken får ta överhanden.....k ä r l e k e n spelar stor roll.... och teatern är en roll jag spelar.......... är rollen din eller min? Vi leker, l e k e r som dårar. Dårar som faller för D j ä v u l e n . .
D j ä v u l e n flinar. Han har fått mig på kroken. Syndernas förlåtelse, jag söker. Men kommer aldrig få det. I hjärtat syndig en gång, alltid syndig.
Otäckt att bara låta sig styras som en docka på tråd.
Ö n s k a d e h a n d l i n g a r får egna ord som klingar vackert i luften. Som poesi. Som k ä r l e k. Som liv.
Dina ord ger mig liv.
Dina ord jag söker. Dina ord tunga på mina axlar. Tunga ord jag söker, inte lätta. De försvinner i sommarvinden, b e t y d e r ingenting.
Skepnaden b a k o m mina axlar lättar sitt mörker. Vem g ö m m e r sig där i gardinerna?
Snart går jag om jag inte får reda .
Reda på vad ?
Mig själv?
R e d a på dig?
Falla djupt ner utan botten. Att se världen utan b o t t e n .
När ska allt det här sluta? När tar det slut?
Nu
Säg A l l t
A l l t d u n å g o n s i n v e l a t s ä g a
torsdag, juni 22, 2006
vad väntar du på?
http://blogg.aftonbladet.se/track.php?art=37297
Angående Motala. Det är något speciellt med den staden. Folk jag känner i Motala har någon slags hat-kärlek till den. Den är fin på sommaren, men ett helvete på vintern. Man vill därifrån. Man har sett samma människor gå runt på pubarna och man har raggat på dem flera gånger. Alla känner alla och man kan inte göra något utan att det blir snack.
Om man inte kommer därifrån efter gymnasiet stannar man och börjar jobba på Elux eller Dometic. Man träffar en söt tjej/kille, stannar där och funderar egentligen aldrig på att försöka vidga vyerna.
Men om man kommer därifrån längtar man tillbaks dit. Man blir nostalgisk och upplever sin barndom om igen. Man blir förbannad om något som alltid funnits där plötsligt har försvunnit. Den gamla bensinmacken. Kiosken där man kunde köpa cigg för två kronor/st.
Man tänker: nu när jag har allt, då kan jag flytta tillbaks. Men saker ändras. Städer ändras.
Du är inte samma person som du en gång var. Dina ideal ändras.
Längtan efter kärlek har vi alla. Frågan är bara: längtar vi efter en dröm? Kan drömmen bli sann? Eller är det bara en bild av något som aldrig kan bli verkligt? Finns det en prinsessa där ute som väntar på dig?
Angående Motala. Det är något speciellt med den staden. Folk jag känner i Motala har någon slags hat-kärlek till den. Den är fin på sommaren, men ett helvete på vintern. Man vill därifrån. Man har sett samma människor gå runt på pubarna och man har raggat på dem flera gånger. Alla känner alla och man kan inte göra något utan att det blir snack.
Om man inte kommer därifrån efter gymnasiet stannar man och börjar jobba på Elux eller Dometic. Man träffar en söt tjej/kille, stannar där och funderar egentligen aldrig på att försöka vidga vyerna.
Men om man kommer därifrån längtar man tillbaks dit. Man blir nostalgisk och upplever sin barndom om igen. Man blir förbannad om något som alltid funnits där plötsligt har försvunnit. Den gamla bensinmacken. Kiosken där man kunde köpa cigg för två kronor/st.
Man tänker: nu när jag har allt, då kan jag flytta tillbaks. Men saker ändras. Städer ändras.
Du är inte samma person som du en gång var. Dina ideal ändras.
Längtan efter kärlek har vi alla. Frågan är bara: längtar vi efter en dröm? Kan drömmen bli sann? Eller är det bara en bild av något som aldrig kan bli verkligt? Finns det en prinsessa där ute som väntar på dig?
onsdag, juni 21, 2006
Stackars,stackars Denise Lopez
http://www.deniselopezpoker.com/Poker/Blog/6-juni-2006.aspx?ContentId=38F1E234-42E2-45E2-A5A6-4C5DEB8DCFA9
Det är verkligen jättsynd om henne. *not*
Det är verkligen jättsynd om henne. *not*
tisdag, juni 20, 2006
Maybe I need you
drömde i natt om ett rum, stängt för alla andra utom vissa forskare.
jag var alltså i skolan igen. hade föreläsning, men vi var få i klassen som lyssnade. skolan kändes ödslig och tom när jag gick igenom den, skulle träffa en lärare och gick till hans arbetsrum.
Han tog på sig sin vita arbetsrock (??? förstår inte varför han skulle ha vit rock,han är ingen titta i mikroskop forskare. han forskar i etik!)
Han skulle visa mig ett privat forskarrum där han brukade vara, och så var vi tillbaks i rummet där jag började.
Rummet var rätt så litet, såg ut som ett typiskt forskningslabb med mikroskop och andra instrument. det var vit färg precis överallt, ljust. Han visade mig runt och jag fick en konstig känsla. Han hade bjudit dit mig av en anledning. Vi hade någon form av relation, vad den var fick jag aldrig riktigt klart för mig. Ibland bytte han ansikte och blev en annan person, också etik professor. Mycket märkligt. Båda hade en ”intim” relation med mig. Jag tänkte: usch åt den ena personen och yayyy till den andra.
Iaf, han visade mig vidare och jag fick sen den privata delen av forskningsrummen. Den var mer intim, en säng, ett runt vardagsrumsbord, fyllt med papper och kläder slängda på golvet, en trolley (???) och en massa annat som jag inte kommer ihåg just nu.
Han började prata om sin fru och hur många gånger hon kommit dit och och hur bra han och jag skulle få det där. Så började vi hångla, och tog av oss kläderna, men efter det vaknade jag. Försökte hålla mig kvar i drömmen för att kolla vad som hände sen, men näe. Det kom inget. *too bad*
jag var alltså i skolan igen. hade föreläsning, men vi var få i klassen som lyssnade. skolan kändes ödslig och tom när jag gick igenom den, skulle träffa en lärare och gick till hans arbetsrum.
Han tog på sig sin vita arbetsrock (??? förstår inte varför han skulle ha vit rock,han är ingen titta i mikroskop forskare. han forskar i etik!)
Han skulle visa mig ett privat forskarrum där han brukade vara, och så var vi tillbaks i rummet där jag började.
Rummet var rätt så litet, såg ut som ett typiskt forskningslabb med mikroskop och andra instrument. det var vit färg precis överallt, ljust. Han visade mig runt och jag fick en konstig känsla. Han hade bjudit dit mig av en anledning. Vi hade någon form av relation, vad den var fick jag aldrig riktigt klart för mig. Ibland bytte han ansikte och blev en annan person, också etik professor. Mycket märkligt. Båda hade en ”intim” relation med mig. Jag tänkte: usch åt den ena personen och yayyy till den andra.
Iaf, han visade mig vidare och jag fick sen den privata delen av forskningsrummen. Den var mer intim, en säng, ett runt vardagsrumsbord, fyllt med papper och kläder slängda på golvet, en trolley (???) och en massa annat som jag inte kommer ihåg just nu.
Han började prata om sin fru och hur många gånger hon kommit dit och och hur bra han och jag skulle få det där. Så började vi hångla, och tog av oss kläderna, men efter det vaknade jag. Försökte hålla mig kvar i drömmen för att kolla vad som hände sen, men näe. Det kom inget. *too bad*
måndag, juni 19, 2006
http://www.bang.a.se/sjuk/knapra_text.html
Intressant artikel om jämställdhet vad gäller att knapra p-piller, något som kanske kan bli verklighet för män om ett par år, och vad det kan göra för deras mansroll. Kanske måste den omdefinieras då?
Jag älskar att diskutera genus frågor, speciellt med män. De flesta kvinnor jag träffar har en åsikt och det är : tryck ner männen i skoskaften, bränn bh:n, och dansa på deras gravar. Kanske inte så konstruktivt som det låter... *skratt*.
Fast.. har man starka åsikter om hur man vill ha det är man en bitch. Säger man ingenting och låter det vara så är man undfallande och accepterar rollerna utan att ifrågasätta. Hur ska man vara egentligen? Den där starka karriärskvinnan som sätter alla män på plats (och samtidigt beundras av dem i hemlighet), eller den där ensamma mamman som hela tiden får slåss mot samhället för att hon drabbas av det patriarkala förtrycket, som exempelvis paragraf männen på försäkringskassan, socialkontoret, arbetsförmedlingen och så vidare..? *suckar*.
Män har det jävligt förspänt, och det förstår de inte. Lite höhö, klapp på axeln och snack om fotboll och sen är allt kirrat. Män kan komma undan med så mycket och vi så lite. Nu kanske jag verkar väldigt orättvis, men det är så jag har upplevt det hela mitt liv. Alltid har någon sparkat undan benen för mig. När man kommer ut på arbetsplatser blir man kallad "lilla gumman". Jag avskyr det ordet. Jag är ingen liten gumma man kan klappa på huvudet och behandla nedervärderande.
Kan dra ett exempel från sommaren -04 när jag skulle bli uttvingad på en meningslös praktik som jag inte skulle tjäna ett dugg på, snarare tvärtom. Jag totalvägrade, bråkade och skrek rakt ut. Mina argument var väldigt noggrant igenomtänkta. Jag hade en liten valp som jag inte kunde lämna ensam mer än ett visst antal timmar varje dag. Det var ett konstaterat faktum. Det vägrade gubben (ja, jag säger gubben, för han var verkligen en gubbe i mina ögon. Han satt på en position som han inte ens hade utbildning för. Hans idé om demokrati var att skrämma ungdomar ut på praktik med f.d narkomaner. )att acceptera. Han försökte skrämma mig men jag vägrade acceptera hans argumentation. Jag försökte vända mig till någon annan, men fick svaret det inte fanns.
Hans maktposition var otäck. Tänk då de andra i min ålder, eller yngre som inte kan säga emot sådana här människor. De bara accepterar detta trots att de går till praktikplatsen med en knut i magen. Är detta verkligen rättvisa? Är det så de vill att vi ska ha det, vi ungdomar som valt att utbilda oss istället för att jobba? Nej, det kan man inte kalla jämställdhet. Jämställdhet, det är ett fint ord som egentligen bara existerar på pappret.
Jag skulle önska att alla män var som du och kunde tala om kvinnor på ett icke nedervärderande sätt. Att de höjde upp kvinnan istället för att se henne som ett objekt man bara kan göra hur man vill med. Man slutar se på personen som finns där inne och ser då bara ett hål, ett par bröst och något man kan knåda på för att nå egen tillfredställelse.
Intressant artikel om jämställdhet vad gäller att knapra p-piller, något som kanske kan bli verklighet för män om ett par år, och vad det kan göra för deras mansroll. Kanske måste den omdefinieras då?
Jag älskar att diskutera genus frågor, speciellt med män. De flesta kvinnor jag träffar har en åsikt och det är : tryck ner männen i skoskaften, bränn bh:n, och dansa på deras gravar. Kanske inte så konstruktivt som det låter... *skratt*.
Fast.. har man starka åsikter om hur man vill ha det är man en bitch. Säger man ingenting och låter det vara så är man undfallande och accepterar rollerna utan att ifrågasätta. Hur ska man vara egentligen? Den där starka karriärskvinnan som sätter alla män på plats (och samtidigt beundras av dem i hemlighet), eller den där ensamma mamman som hela tiden får slåss mot samhället för att hon drabbas av det patriarkala förtrycket, som exempelvis paragraf männen på försäkringskassan, socialkontoret, arbetsförmedlingen och så vidare..? *suckar*.
Män har det jävligt förspänt, och det förstår de inte. Lite höhö, klapp på axeln och snack om fotboll och sen är allt kirrat. Män kan komma undan med så mycket och vi så lite. Nu kanske jag verkar väldigt orättvis, men det är så jag har upplevt det hela mitt liv. Alltid har någon sparkat undan benen för mig. När man kommer ut på arbetsplatser blir man kallad "lilla gumman". Jag avskyr det ordet. Jag är ingen liten gumma man kan klappa på huvudet och behandla nedervärderande.
Kan dra ett exempel från sommaren -04 när jag skulle bli uttvingad på en meningslös praktik som jag inte skulle tjäna ett dugg på, snarare tvärtom. Jag totalvägrade, bråkade och skrek rakt ut. Mina argument var väldigt noggrant igenomtänkta. Jag hade en liten valp som jag inte kunde lämna ensam mer än ett visst antal timmar varje dag. Det var ett konstaterat faktum. Det vägrade gubben (ja, jag säger gubben, för han var verkligen en gubbe i mina ögon. Han satt på en position som han inte ens hade utbildning för. Hans idé om demokrati var att skrämma ungdomar ut på praktik med f.d narkomaner. )att acceptera. Han försökte skrämma mig men jag vägrade acceptera hans argumentation. Jag försökte vända mig till någon annan, men fick svaret det inte fanns.
Hans maktposition var otäck. Tänk då de andra i min ålder, eller yngre som inte kan säga emot sådana här människor. De bara accepterar detta trots att de går till praktikplatsen med en knut i magen. Är detta verkligen rättvisa? Är det så de vill att vi ska ha det, vi ungdomar som valt att utbilda oss istället för att jobba? Nej, det kan man inte kalla jämställdhet. Jämställdhet, det är ett fint ord som egentligen bara existerar på pappret.
Jag skulle önska att alla män var som du och kunde tala om kvinnor på ett icke nedervärderande sätt. Att de höjde upp kvinnan istället för att se henne som ett objekt man bara kan göra hur man vill med. Man slutar se på personen som finns där inne och ser då bara ett hål, ett par bröst och något man kan knåda på för att nå egen tillfredställelse.
söndag, juni 18, 2006
Tvätt och annat
Idag är det den stora städdagen på året. Dags att göra sig redo för exekutionen, kallad M-L. *usch*.
Nåja, jag får något gott utav det med. Hoppas jag.
Nåja, jag får något gott utav det med. Hoppas jag.
fredag, juni 16, 2006
onsdag, juni 14, 2006
Kanske kan det se ut så här.
Snygga riff i musikvärldens historia:
Piano/Bas/Gitarrgången i Maybe I'm amazed med Paul McCartney
Trummorna i slutet på "In the air tonight" med Phil Collins
Sången i "Devil got my woman" av Skip James - svajjande, inte harmoniskt perfekt men ändå så underbar. Vem är den här kvinnan som Skip James talar om?
Bästa övergången: Queen - Bohemian Rhapsody (behöver jag säga mer?)
Bästa blip blopp låten (just nu) - Madonna - Liquid Love
Kanske inte det bästa samplet att platsa i en låt
Jennifer Lopez - Get Right (saxofonerna) Snyggt första gången, sedan väldigt monotomt.
Piano/Bas/Gitarrgången i Maybe I'm amazed med Paul McCartney
Trummorna i slutet på "In the air tonight" med Phil Collins
Sången i "Devil got my woman" av Skip James - svajjande, inte harmoniskt perfekt men ändå så underbar. Vem är den här kvinnan som Skip James talar om?
Bästa övergången: Queen - Bohemian Rhapsody (behöver jag säga mer?)
Bästa blip blopp låten (just nu) - Madonna - Liquid Love
Kanske inte det bästa samplet att platsa i en låt
Jennifer Lopez - Get Right (saxofonerna) Snyggt första gången, sedan väldigt monotomt.
söndag, juni 11, 2006
Hemtenta för Edgar
Sitter här och försöker skriva på hemtenta till Edgar som ska lämnas in imorgon. Det går inget vidare... :)
Idag har jag varit och hjälpt Love med teatermuseet. I morgon (läs idag) ska jag åka in till skolan och lyssna på ett seminarium. Ska bli skojj att träffa Nisse igen. Men sen är det sommarlov!!!!
Idag har jag varit och hjälpt Love med teatermuseet. I morgon (läs idag) ska jag åka in till skolan och lyssna på ett seminarium. Ska bli skojj att träffa Nisse igen. Men sen är det sommarlov!!!!
lördag, juni 10, 2006
*Stolt*
YEEEEEEEES!!!!!!!!
Jag skrev färdigt inledningen till Wicca. Finally! Tack Klas (Uppsala) för all hjälp. Det behövdes.
Yess. Nu väntar jag spänt på vad Nisse kommer säga om inledningen. Om den är godkänd eller om jag måste ändra på den. Tror jag kommer få veta det på måndag.
*hoppas, undrar, tänker, längtar*
Jag skrev färdigt inledningen till Wicca. Finally! Tack Klas (Uppsala) för all hjälp. Det behövdes.
Yess. Nu väntar jag spänt på vad Nisse kommer säga om inledningen. Om den är godkänd eller om jag måste ändra på den. Tror jag kommer få veta det på måndag.
*hoppas, undrar, tänker, längtar*
fredag, juni 09, 2006
Ni som läser
Ni som läser det här: lämna gärna en kommentar eller skriv något fint till mig ! Det är lite trist att skriva och inte ha någon som kommenterar.
onsdag, juni 07, 2006
Den du har sex med....
Tänk på en sak. Den du har sex med, har säkert haft sex med andra. Så när du har sex med honom / henne har du också sex med de personerna de har haft sex med. Därför kan alla länkas till varandra, på ett sätt eller ett annat.
Mysko.
Så när jag har sex med T, eller exempelvis P, då har jag sex med deras f.d partners också samtidigt. Vi delar med oss av varandras erfarenheter av andra. Om jag då skulle ha sex med M, skulle det vara som att ha sex med alla de som han har haft sex med förut.
Mysko.
Exempel.
JAG
--------- T -------> 74 tjejer -------> de personerna tjejerna haft sex med----> de killarna / tjejerna som haft sex med dessa har haft sex med andra --->>> och så vidare. ->>> nånstans där länkas det tillbaks till mig.
Mysko. Skrämmande.
Jag har sett för mycket på Lword idag, så ursäkta mig. Men tanken är fascinerande.
Jag funderar på andra saker också, men de är alldeles för weirda för att jag ska kunna skriva upp dem här.
Vill du veta, kan du alltid fråga mig IRL....
Mysko.
Så när jag har sex med T, eller exempelvis P, då har jag sex med deras f.d partners också samtidigt. Vi delar med oss av varandras erfarenheter av andra. Om jag då skulle ha sex med M, skulle det vara som att ha sex med alla de som han har haft sex med förut.
Mysko.
Exempel.
JAG
--------- T -------> 74 tjejer -------> de personerna tjejerna haft sex med----> de killarna / tjejerna som haft sex med dessa har haft sex med andra --->>> och så vidare. ->>> nånstans där länkas det tillbaks till mig.
Mysko. Skrämmande.
Jag har sett för mycket på Lword idag, så ursäkta mig. Men tanken är fascinerande.
Jag funderar på andra saker också, men de är alldeles för weirda för att jag ska kunna skriva upp dem här.
Vill du veta, kan du alltid fråga mig IRL....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)