Finns det något bättre än en bebis och sniffa och på och prata med, gulla med och bita i tårna för att de är så söta? En bekant jag pratade med ikväll förstod inte riktigt vad det var som var så underbart med barn som han uttryckte det ”bajsar, spyr och skriker”. Men de gör ju inte detta 24/7. De ler, de leker, de pratar, de gör allt det där mysiga som jag saknar så mycket ibland. En bebis.... vore så roligt att ha igen. Inte bara för att dom är mysiga att gosa med, utan för att jag faktiskt längtar efter ett barn till.
Men med den turen jag har så lär det dröja länge innan jag får en bebis. Men jag drömmer om det på nätterna och när jag träffar andras barn så kan jag bli jätteledsen efteråt eftersom jag vill ha barn igen. Jag är liksom REDO för det. Jag har lekt färdigt nu, och Johanna är så stor så det går att ta hand om båda samtidigt utan problem.
Mina vänner lär tycka att jag är galen, men det skiter jag faktiskt i. Det är mitt liv och ingen annans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar